Nyligen biföll Regeringsrätten en överklagan från en våldtäktsman som ville ha in porrtidningar i sin cell. Kriminalvården har gjort gällande att innehav strider mot behandlingstanken och velat förbjuda detta för intagna dömda för sexualbrott.
Regeringsrättens dom innebär att de intagna får inneha pornografi i sina celler.
Kriminalvården kommer naturligtvis att respektera Regeringsrättens dom och lämna tillbaka tidigare beslagtagna porrtidningar, om än högst motvilligt. Genom att tillåta pornografi på sexualbrottsanstalterna riskerar vi nämligen att förstärka klienternas tidigare övergreppsbeteende och att öka risken för återfall i brott efter frigivningen.
Låt oss kort belysa varför en förövare begår sexuella övergrepp och vilka riskfaktorerna är för återfall i brott.
Sexualbrottslingar bär inte sällan på en stark ensamhetskänsla, vilket inte alltid innebär att de är fysiskt sett ensamma. Man kan säga att övergreppen styrs från ett hemligt ”inre rum” som sexualbrottslingen gör allt för att dölja.
Här finns allt från avvikande sexuella fantasier, där sexualiteten till exempel kan vara förknippad med våldsinslag eller riktad mot barn, till starka känslor av skam, skuld, maktlöshet, ångest och depression.
Dessa fantasier och känslor medför också att de har svårt att leva ett ömsesidigt, jämlikt och känslomässigt intimt liv med en kärlekspartner.
Ångesten och ensamheten kan för dessa personer bli mycket plågsam och sexualiteten kan förknippas med en möjlig ångestbefrielse.
Sexuell upphetsning, fantasier och ibland tvångsmässig onani kan ge en kortsiktig lindring av plågorna. För att nå rätt upphetsning tar ofta dessa personer olika typer av pornografi till hjälp.
Sexualbrottslingarna förmedlar inte sällan till kriminalvårdens psykologer att det med tiden krävs allt grövre former av pornografi för att nå samma upphetsningsgrad. När det inte längre räcker med bilder och fantasier finns det en risk att personen vill förverkliga fantasierna.
För att minska risken för återfall i sexualbrott och på sikt minska antalet nya offer bedriver kriminalvården sedan början av 1980-talet sexualbrottsbehandling.
Sedan fem år används ett behandlingsprogram som kallas för Relations- och samlevnadsprogrammet (Ros). I internationella studier har detta program lett till en minskning av återfallen med 30–50 procent efter fullföljd behandling.
Programmet går bland annat ut på att i grupper om 6–8 individer bearbeta, diskutera och lära de intagna att klara icke exploaterande, intima och jämställda relationer som bygger på ömsesidig respekt.
Sexualbrottslingar är medvetna om att den typ av brott som de är dömda för uppfattas som skambrott. Det medför att de svårligen kan prata om sin situation ute i samhället.
Detta förstärker deras ensamhetskänsla. I Ros-grupperna har de chansen att bryta ensamheten och prata om brottet samt förhållandena som lett fram till brottet. Ofta kommer det fram fruktansvärda omständigheter och egen utsatthet som de hållit tyst om hela livet.
Genom behandlingen kan de utveckla en sund gemenskap dels med andra personer med samma problematik, dels med kompetenta behandlare som har förmåga att empatiskt möta dem utan att förminska allvaret i deras brott.
Det händer inte sällan att ”förnekare” efterhand erkänner sina brott.
I grupperna får de också arbeta med att en sund sexualitet förknippas med en relation i stället för ensamhetskänslan och frustrationen med en porrtidning. Sexualiteten blir då i stället ett sätt att uppnå en trygg och intim kärleksrelation.
Det råder ingen tvekan om att när pornografi tillåts på anstalterna ökar risken för återfall i brott efter frigivningen.
Vi skriver här om personer som redan har visat att de är kapabla att gå över gränsen mellan fantasi och verklighet och genomföra ibland våldsamma våldtäkter och sexuella övergrepp mot barn.
Vi ifrågasätter starkt att kriminalvården mot denna bakgrund inte ges rätt att förbjuda dessa tidningar på anstalterna.
Regeringsrättens avgörande innebär att kriminalvården inte kan ta stöd i Lagen om kriminalvård i anstalt för att förbjuda porrtidningar hos sexualbrottslingar på anstalterna.
För att bättre kunna fullgöra kriminalvårdens uppdrag – att förebygga återfall i brott – hoppas vi nu att den lagändring som bereds i regeringskansliet ska vinna riksdagens gillande och göra att kriminalvården kan vägra sexualbrottslingarna att läsa porrtidningar på våra anstalter.
