Sverige är i dag ett land i massarbetslöshet. Statistiken talar sitt tydliga språk. 25 procent av våra ungdomar går arbetslösa. Sett till befolkningen som helhet är arbetslösheten 8,1 procent. Sysselsättningsgraden är nere i 65,1 procent, alltså lägre än när den borgerliga alliansen äntrade Rosenbad i september 2006. Detta sker samtidigt som vi har en av Europas starkaste statsfinanser. Detta borde vara en huvudfråga att diskutera under årets Almedalsvecka.
I Sverige förs en strikt finanspolitik. Reglerna om utgiftstak i kombination med det statsfinansiella målet på att över en konjunkturcykel ha ett överskott på en procent av BNP har lett till att den svenska statskulden är låg och vi har goda statsfinanser. Den svenska staten har byggt upp en finansiell nettoförmögenhet på drygt 20 procent av BNP, och beräknas 2012 uppgå till cirka 800 miljarder kronor. Sverige är nu så pass förmöget att det Finanspolitiska rådet i rapporten Svensk Finanspolitik 2012 anser det vara svårt att motivera ytterligare förmögenhetsuppbyggnad.
Överskottsmålet är inte längre statsfinansiellt relevant utan hindrar satsningar på en mer sysselsättningsfrämjande politik. Att då göra som regeringen och Anders Borg och fortsätta driva överskottslinjen är absurt. Speciellt i ett läge när det råder massarbetslöshet, konjunkturavmattning och enormt investeringsbehov i infrastruktur, i bostäder i skola, vård och omsorg.
Regeringen tycks dessutom föra en politik där man stramar åt vid konjunkturavmattningar. Detta är en politik som kommer leda till ännu högre arbetslöshet.
Obegripligt nog ifrågasätts inte denna politik tillräckligt tydligt av Socialdemokraterna. I stället för ett överskottsmål borde vi på allvar diskutera att en budget i balans ska vara målsättningen. Detta skulle frigöra resurser för offensiva satsningar i viktiga samhällsområden.
Huvudregeln i dag är att infrastrukturinvesteringar ska anslagsfinansieras. Det vill säga att hela infrastruktursatsningen ska rymmas under utgiftstaken. Riksdagen kan i särskilda fall besluta om att infrastrukturinvesteringar kan lånefinansieras. Detta regelverk är stramt och borde lättas upp. Att låta större infrastrukturinvesteringar lånefinansieras skulle underlätta en mer expansiv och sysselsättningsorienterad politik.
Framtida generationer kommer inte att tacka dagens beslutsfattare för att de tänker kortsiktigt och inte lånar för att bygga fler bostäder och bättre infrastruktur. Det är framtida generationer som kommer att ha störst nytta av dagens satsningar, därför är det också rimligt att de är med och betalar. Sett till realräntan är det dessutom nästan gratis för den svenska staten att låna pengar just nu. När det gäller investeringar i för ett samhälle viktiga områden så kommer det att, tids nog, betala tillbaka sig.
Det är ur flera aspekter lämpligt att öka upplåningen för att bygga Sverige starkt för framtiden. Bland de kortsiktiga effekterna av investeringar i infrastruktur märks den sysselsättning som skapas när åtgärden genomförs. När ny infrastruktur byggs uppkommer också indirekta sysselsättningseffekter. Dessa består bland annat av leveranser av varor och tjänster i flera led till genomförandet av åtgärderna. Detta påverkar i sin tur produktion och sysselsättning genom ökad konsumtionsefterfrågan.
Det uppkommer också mer långsiktiga effekter när det gäller investeringar i transportinfrastrukturen. När investeringen är klar ökar tillgängligheten. Det leder till att arbetsmarknadsregioner växer och hjälper på så vis att skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden. Satsningar på infrastruktur leder till att varor kan transporteras snabbare, billigare och med större punktlighet. Det leder till att företagens logistik kan effektiviseras.
En fungerande infrastruktur bidrar alltså till att sänka transportkostnaderna för företagen. Lägre transportkostnader medverkar till att höja vinsterna i produktionen, vilket i sin tur kan möjliggöra ytterligare produktion, större inkomster samt även förutsättningar för ytterligare sysselsättning. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är investeringar i infrastruktur sällan en dålig affär.
Sker dessutom investeringarna i klimatsmarta transporter och bostäder bidrar investeringarna till ett mer hållbart klimat. Klimatsmarta bostäder bidrar till att effektivisera energianvändningen. Det bidrar till att energikostnaderna blir lägre. Sker investeringarna i klimatsmart infrastruktur såsom järnväg och kollektivtrafik kan regeringen se till att dessa transportsätt blir mer attraktiva.
Det är dags att regeringen gör något åt massarbetslösheten och stimulerar svensk ekonomi. Ett rikt land som Sverige kan inte acceptera en arbetslöshet runt åtta procent. Det är dags att föra en mer expansiv finanspolitik. Regeringen måste därför ompröva överskottsmålet, men även låna pengar för att öka de offentliga utgifterna. Socialdemokratin borde här också vässa sin finanspolitik och ställa tydligare krav på en för närvarande passiv regering.
JANNE RUDÉN
förbundsordförande, SEKO
JOHAN LINDHOLM
förbundsordförande, Byggnads
LARS-ANDERS HÄGGSTRÖM
förbundsordförande, Handels
