Regina Kevius (M) och Ewa Samuelsson (KD) har den här veckan påvisat en hög nivå av okunnighet. I Samuelssons fall ses näringslivet som betalare av ett nytt operahus och i Kevius fall hävdas att sponsorer skall ordna pengar till ungdomsidrotten. De vet uppenbarligen inte vad sponsring är, skriver journalisten Dan Persson.
Foto: SCANPIX
Sponsring är till för att öka företagens vinster och ett alternativ till reklam, försäljning, event, DM och PR. Dvs en del av företags aktiviteter för att få fler kunder som köper mer. Sponsring kräver kunnande och är precis lika svårt som att vara framgångsrik med reklam. Sponsring är inte när företag ger bort pengar.
Från skatteverkets hemsida ang sponsring: ”För att företaget ska få avdrag måste sponsringens syfte vara att öka eller bibehålla företagets inkomst, och att företaget får direkta motprestationer av den som sponsras.”
Skatteverket har på goda grunder under ett antal år ifrågasatt sponsring och nekat avdragsrätt vid flertal tillfällen när sponsringen inte haft tillräcklig anknytning till företagets verksamhet. Det är bra och logiskt och något som branschen uppskattar. Sponsring är en metod för att öka företagets vinster och ingenting annat.
Aktiebolagslagen är också klar. Vd skall enbart agera i syfte att berika ägarna. Även ur det perspektivet så kan inte vd för ett företag gå in som sponsor utan att kraven på relevans är uppfyllda. En vd som går in och bekostar ett knattelag eller ett operahus utan att kunna påvisa hög trovärdighet för lönsamhet kan bli stämd av aktieägare.
Det finns självfallet många exempel på när företag kan sponsra ungdomsidrott eller när företag kan sponsra kultur och det går att finna lönsamhet för sponsorn. Ewa Samuelsson (KD) och Regina Kevius (M) är dock långt utanför både lagboken och verkligheten när de ser ett sponsrat Operahus såväl som sponsorer av ungdomsidrotten som alternativ till skattefinansiering.
Att bekosta byggandet av ett nytt operahus finns inte på kartan, inte i sinnevärlden för lönsam sponsring, det vill säga sådan som är avdragsgill för företagen. Beloppet 2 miljarder är orimligt. Ericsson Globe kostar inte en procent av ett operahus per år. Swedbank Arena samma sak.
Lägg till att Lena Liljeroth Adelsohn har rätt. Ett kultursponsrande företag måste beakta risken att kulturjournalister förhånar, misstänkliggör och på annat sätt skadar syftet med sponsringen. Den risken är större än att idrottsmän åker fast för doping, misshandel eller annat brott som skadar sponsorn. Risken för mediebakslag med ett ”Ericsson Opera” räknas alltså in i beslutsunderlaget och gör ett ja mindre troligt.
Det är lika illa för ungdomsidrotten. Om ”Nisses Mekaniska” vill sponsra tjejer 00 laget i Enskede så uppstår samma problem. De 20-44 åskådarna, det vill säga en delmängd av tjejernas föräldrar räcker inte för att göra minsta sponsring lönsam. Goodwilleffekten av att Nisse kan sätta ”stolt sponsor av Enskedes flickor 00” på hemsidan kan inte underskattas.
Företag kan köpa hela uppsättningar av ett verk på Operan, ordna kundevent och mycket annat men inte bekosta ett nytt operahus utan att vän av ordning kommer att ifrågasätta det och det på goda grunder.
Ungdomsidrotten är inte kommersiellt gångbar och skall inte vara det heller. Det är liksom motstridigt hela idén. De är inte fungerande sponsringsobjekt i normalfallet. Gothia Cup, ST Erics cupen med flera event är det, men inte ungdomsidrotten som den stora mängd träningstillfällen det handlar om. Det enda Kevius har lyckats med är att reta upp stora grupper kärnväljare då det är medelklassens barn som blir körda till fotbolls- eller budoträningen i sin strävan att spara 0,026 procent av stadens budget.
Jag lever på idrottens kommersialisering, jag tycker om idrottens övergång till upplevelseindustrin där även delar av kulturen hör hemma och sponsring är ofta ett effektivt sätt att arbeta. Borgarrådens kommentarer indikerar att de helt saknar kunskap om vad sponsring är.
Kära borgarråd. Innan ni pekar på en alternativ finansiering, ta reda på om det är tillåtet enligt gällande tolkning av skatteverket och grunderna för verksamheten.
DAN PERSSON
krönikör Idrottens Affärer
PS Någon rik miljardär kan självfallet ge bort ett par miljarder av privata pengar. Det är tillåtet. Kolla det, Ewa. Det är bara ett enda telefonsamtal till Stefan Persson. Ingvar Kamprad kan du glömma och fler är de inte även om Fredrik Lundberg nog blir smickrad om du ringer.
