Förbundsordförande för LRF, Helena Jonsson, hävdar på Brännpunkt 20/11 att det är bättre för klimatet att välja svenskt kött framför importerat, än att införa köttfria måndagar. Påståendet är direkt felaktigt. Vetenskapliga fakta är att det är vad folk väljer att konsumera, animalier eller vegetabilier, som spelar absolut störst roll för miljön. Inte var maten har producerats.
Svenskt nötkött släpper ut 32 kilo växthusgaser per kilo producerat kött. Siffran för engelskt nötkött är 23 och siffran för brasilianskt nötkött är 40. Det är alltså ur klimatsynpunkt något bättre att köpa svenskt nötkött än brasilianskt. Men väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0.38-1,3 kilo. Det är alltså ungefär 24 till 84 gånger bättre att köpa bönor (till och med från Brasilien) än att köpa svenskt nötkött.
Helena Jonsson poängterar att svenskarna ska göra medvetna val i mataffären. Sett ur ett konsumtionsperspektiv kommer idag en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp från maten enligt Naturskyddsföreningen. Huvuddelen av den svenska åkermarken används för att producera fodergrödor. Det orsakar ett stort kväveläckage till Östersjön, vilket leder till övergödning. En tredjedel av Östersjöns botten saknar numera liv och ny forskning visar att bottendöden sprider sig allt närmare stränderna.
Foderproduktion står för omkring 85 procent av kväveanvändningen inom EU. Och enligt FN är djurhållningen är också den i särklass största orsaken till regnskogsskövling och artutrotning. Ett medvetet val ur miljösynpunkt är således att avstå både från svenskt och importerat kött en dag i veckan.
Helena Jonsson anser att ökad svensk köttproduktion är viktigt med tanke på att befolkning i världen växer och med det antalet munnar att mätta. Det anser inte UNEP, FN:s miljöprogram. De presenterade förra året en tung rapport som hävdar att en omställning till en helvegetarisk kosthållning är nödvändigt för både klimatet och för att bekämpa hungern i världen. Den ökade köttkonsumtionen skapar en ökad efterfrågan på foder och därmed på jordbruksmark. Djurhållningen upptar redan idag 70 procent av världens jordbruksmark och en tredjedel av jordens isfria jordyta enligt FN. Detta leder till högre matpriser vilket ökar svälten. Eftersom att världens fattiga lägger en stor del av sin inkomst på jordbruksprodukter innebär höjda matpriser ett stort hot mot människors hälsa och möjlighet att lägga resurser på att investera i exempelvis utbildning.
Helena Jonsson har hopp om att utsläppen från nötkött skulle kunna minskas till nästan noll. Det tror inte FN och världens ledande miljöorganisationer, vars samstämmiga uppmaning är att världen bör äta betydligt mindre kött. Nuvarande ordförande för FN:s klimatpanel, Nobelpristagaren Pachauri, blev själv vegetarian när han insåg hur viktigt det är att minska den globala köttkonsumtionen.
Pachauri stödjer köttfri måndag och uppmanar världens alla invånare att avstå biffen en dag i veckan, för att sedan successivt minska köttätandet. Det är synnerligen anmärkningsvärt att LRF undergräver FN:s tydliga matrekommendationer genom att aggressivt motarbeta rörelsen för köttfria måndagar.
ANNIKA CARLSSON-KANYAMA
forskningschef för energi och klimatanpassning vid FOI, adjungerad professor vid Lunds universitet
JONAS PAULSSON
initiativtagare till Köttfri måndag, talesperson för Klimataktion
