Bo Malmberg skriver att regeringen ställt in operationen att minska ­utanförskapet. Malmberg håller varken ordning på siffrorna eller gör en korrekt analys. Grunden för regeringens politik är att öka ekonomins produktionsförmåga på lång sikt och varaktigt öka sysselsättningen. Då kan välståndet öka och välfärden säkras för medborgarna.

Det är därför viktigt att skilja på den förbättring av arbetsmarknaden som är ett resultat av regeringens politik och den förändring på arbetsmarknaden som bestäms av konjunkturen. Detta gör inte Malmberg. Det är inte heller helt enkelt att hålla reda på alla jämförelser som Malmberg gör. Han jämför 1997, som var ett konjunkturellt svagt år, med 2006 då högkonjunkturen började ge avtryck på arbetsmarknaden.

Regeringens politik syftar till att uthålligt minska utanförskapet. Fram till 2010 väntas sysselsättningen varaktigt öka med 70 000 personer. Sammantaget beräknas 185 000 fler personer vara sysselsatta 2010 om också konjunktureffekter räknas in.

Malmberg uppehåller sig vid måttet sysselsättningsgrad. Detta är ett alldeles för endimensionellt sätt att betrakta utvecklingen på arbetsmarknaden. En uppenbar brist är att den som är sjukskriven eller tjänstledig av olika skäl räknas som sysselsatt. Det betyder att en hög sysselsättningsgrad kan uppnås om många är sjukskrivna samtidigt som dessa ersätts av vikarier.

Enligt Malmberg var sysselsättningsgraden 79 procent i slutet av 2006. Det stämmer om sysselsättningen även inkluderar arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men då kan inte en jämförelse göras med reguljär sysselsättningsgrad.

Erfarenheten visar att det finns problem med att kvantifiera mål för den ekonomiska politiken. I regeringskansliet pågår ett arbete för att utforma ett ramverk för sysselsättningspolitiken. Inte minst Malmbergs artikel pekar på ett behov att klargöra hur politiken varaktigt förbättrar arbetsmarknadsläget.

Det är nu, när konjunkturen är stark, som vi med alla medel måste underlätta för grupper som tidigare socialdemokratiska regeringar förpassat i permanent utanförskap.