Elever som går yrkesinriktade utbildningar måste också ha en hel del andra färdigheter, skriver artikelförfattarna.
Foto: Ida Eklund/SCANPIX
Många av våra medlemmar är aktiva i branscher där dem som gått yrkesinriktade gymnasieutbildningar sedan kommer att arbeta. Att skicka en signal om att lärlings- och yrkesinriktade program är till för ”skoltrötta” elever är en farlig signal om att jobb i service, industrier och handel är okvalificerade och mindre attraktiva och ett direkt hån mot dessa företag och deras medarbetare.
Med en sådan kunskapssyn är det inte konstigt att de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna, som är livsviktiga för våra företags kompetensförsörjning, har svårt att attrahera ungdomar. Det är också värt att notera att en elev som brister i motivation i sin yrkesutbildning sannolikt har svårt att få jobb, oavsett om utbildningen är ett, två eller tre år. Att ersätta krav på motivation och egen prestation med enkla kurser och låga krav gör knappast dessa ungdomar mer anställningsbara.
Det finns en stor vilja bland dagens ungdomar att utbilda och lära sig. Vissa föredrar en teoretisk utbildning medan andra föredrar en mer praktisk utbildning, men inte heller hos de mer praktiskt orienterade finns några som helst indikationer på att man inte vill ha grundläggande färdigheter i svenska, engelska och matematik. Inget är bättre, finare eller mer värdefullt än det andra. Det får regeringen genom utbildningsministern gärna tydliggöra, inte minst till de tusentals framgångsrika företagare och entreprenörer som vi företräder.
De ökade kraven och specialiseringen på arbetsmarknaden gör att elever som skulle gå regeringens nu föreslagna ettåriga gymnasieutbildning kommer få svårt att få jobb. Redan idag har många branscher svårt att hitta arbetskraft, inte minst bland unga, med rätt kunskap och kompetens. Att i ett sådant läge dra ner på utbildningen är fel väg att gå och riskerar att bli en återvändsgränd för ungdomar.
I stället behövs ett ökat fokus på kvalitet och innehåll i de befintliga yrkesinriktade gymnasiala programmen. Regeringens införande av lärlingsprogrammen är bra, trots en del barnsjukdomar. Men för att bli ännu bättre krävs en fördjupad dialog mellan regeringen och näringslivet och att resurser satsas på utbildningar som är rätt utformade för såväl ungdomar som de företag som förväntas anställa dem. En ettårig yrkesinriktad gymnasieutbildning är inte det.
Den hårdnande konkurrensen på arbetsmarknaden ställer ökade krav.
Utvecklingen gör att de yrken vi företräder kräver en kombination av teori och praktik. Vi vill bidra till att Sverige får yrkesinriktade utbildningar i världsklass. Med de rätta insatserna kan vi komma dit.
ELISABETH THAND RINGQVIST
vd Företagarna
MATS MOBERG
förbundsdirektör, Låssmedmästares Riksförbund
JOHAN LINDSTRÖM
vd Sveriges Åkeriföretag
JOHAN ASPELIN
vd Golvbranschen
ULF LINDÉN
vd Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund
TED GEMZELL
vd Frisörföretagarna
THOMAS DAHLBERG
vd Entreprenörföretagen
BENGT HEDLUND
vd Butikerna
KATARINA NILSSON
ordförande Sveriges Tapetserarmästare
MARTIN LUNDELL
vd Sveriges Bagare och Konditorer
ANDERS KARPESJÖ
vd Däckspecialisternas Riksförbund
KENNETH LUNDIN
förbundsordförande, Trädgårdsanläggarna









