Per Olsson

Utbildningsvägarna får aldrig vara återvändsgränder.

Per Olsson

Eleverna väljer bort Jan Björklunds nya gymnasieskola och han är pressad. Men plötsligt är utbildningsministern inte så orolig längre för att så få elever söker till yrkesprogrammen. Genom att upprepa att det är det nya teknikprogrammet som istället lockat de tidigare yrkeseleverna ska han få oss att tro att det är en planerad förändring.

Sedan i början av 90-talet har Björklund jobbat heltid med att kritisera det svenska skolsystemet. Han har lagt stor del av sin politiska prestige och kraft på att göra om skolan och gymnasieskolan. Förändringar som inte fungerar. Sanningen är att det är Björklund och regeringen som slarvat med utbildningspolitiken och orsakat yrkesprogrammen så stora problem.

Vägen till arbetslivet och karriären ser olika ut för olika människor och för olika yrken. Sjuksköterskor, förskollärare, lantmästare och skogsmästare har tidigare haft en sin rekryteringsbas bland dem som först gått yrkesförberedande program och sedan varit yrkesverksamma innan de började sina högskolestudier. Undersköterskor har kunnat bli sjuksköterskor, barnskötare har kunnat bli förskollärare och skogsarbetare har kunnat bli skogsmästare. Detta är nu på väg att försvinna med Jan Björklund och såväl arbetsgivare som fackföreningar är kritiska.

Om vi vill ha hög kvalitet i gymnasieskolan borde det vara enkelt för den byggelev som vill gå vidare och bli byggingenjör att göra det, eller den elev från industritekniska programmet som vill läsa maskiningenjör att göra det. Precis som undersköterskan ska kunna läsa vidare till sjuksköterska. När den vägen försvåras flyr också eleverna dessa utbildningar. Till detta kommer att regeringen valde att spara 700 miljoner kronor på gymnasieskolan under 2012. Jan Björklund har själv bäddat för ett misslyckande.

Andra delar av regeringskansliet har märkt av vart det lutar. Landsbygdsdepartementet har själva avsatt resurser för ett Skogligt basår. Genom att gymnasister från andra program kan läsa skogliga ämnen under ett år blir ska de bli behöriga till Skogsmästarprogrammet. För att säkra kompetens också för framtiden. Det den ena delen av regeringen tar bort får en annan nu anstränga sig för att återskapa. Frågan är nu om vi kommer få se liknande insatser från socialdepartementet gällande vården.

Gymnasieskolans yrkesprogram är viktiga inslag i det svenska skolväsendet. Det är självklart bra om en tätare samverkan mellan arbetsliv och skola kan främjas och fler unga människor kan gå från skolan ut i arbetslivet, tillräckligt förberedda och rustade med rätt kompetenser. Men vägen dit är ingen genväg. Och genom slarvigt genomförda reformer riskerar vi försämra, snarare än förbättra relationen och kopplingen mellan arbetsliv och skola.

Utbildningsvägarna får aldrig vara återvändsgränder och leda till stängda dörrar.

PER OLSSON (MP)

ledamot utbildningsnämnden Stockholms stad