I rapporten ”Challenging self-interest – Getting EU aid fit for the fight against poverty” som vi inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen CONCORD publicerar i dag riktas hård kritik mot den trend där medlemsländernas egenintressen sätts före det övergripande målet.
Vi vill se en ny inriktning på det svenska biståndet där man istället för att försöka föra in så många andra utgiftsområden som möjligt frågar sig – hur kan vi nå bästa möjliga effekt av de 35 miljarderna i biståndsbudgeten för att utrota fattigdomen?
Regeringen ligger nära enprocentmålet i svenskt bistånd, det vill säga den princip som säger att en procent av vår BNI skall gå till biståndsbudgeten. De gemensamma riktlinjerna kring innehållet i biståndet som OECD har tagit fram tillåter att biståndsbudgeten används för att finansiera bland annat flyktingmottagande och stöd till ambassader. Vi vänder oss dock mot en politik där finansieringen av andra politikområden, som i sig är viktiga, ska ske på bekostnad av kampen för människors rätt till ett värdigt liv.
Vi kan inte acceptera schablonmässig finansiering av ambassader i industriländer som Australien och Japan via biståndsbudgeten. Det är knappast förenligt med Sveriges politik för global utveckling, PGU, som tydliggör att samtliga politikområden ska främja utveckling genom att stärka fattiga människor och främja respekten för mänskliga rättigheter.
Samtidigt som vi ser en trend av urholkning av biståndsbudgeten sker en intressant breddning av aktörer inom biståndet. Sverige för, tillsammans med många andra medlemsländer, en aktiv politik för att uppmuntra näringslivsaktörer inom biståndet. Detta är något som vi i grunden välkomnar. Ett fungerande näringsliv och förbättringar av den privata sektorn i fattiga länder är en självklar del av arbetet med att lyfta dessa länder ur fattigdom. Att näringslivet kommer närmare biståndet kan betyda att vi får en större samstämmighet inom biståndspolitiken, vilket ligger i linje med PGU.
Samtidigt som det är utmärkt att fler politikområden stärker det gemensamma arbetet för att nå biståndets mål kan vi konstatera att det finns ett stort behov av en diskussion kring hur detta nya bistånd kan göras mer effektivt, mer transparent och att det dessutom håller en hög kvalitet när det gäller att göra skillnad för fattiga kvinnor och män.
På samma sätt som för andra biståndsaktörer är det viktigt att näringslivets del av biståndet präglas av tydlig planering, mätning och utvärdering. Exempelvis visar tidigare granskningar av regeringens satsningar på riskkapitalbolaget Swedfund, vilket under de senaste åren tillförts 1,4 miljarder ur biståndsbudgeten sedan 2007, på ett bristande fokus på fattigdomsbekämpning.
Regeringens initiativ kring öppenhet i biståndet med lanseringen av openaid.se är i detta sammanhang mycket lovvärd. Det är ett initiativ som gör det lätt att följa biståndets väg från ansökan till beslut, aktiviteter och resultat. Att säkerställa hög kvalitet och maximalt ansvarsutkrävande i biståndet är grundläggande faktorer. Därför måste också även den del av biståndsbudgeten som inte går genom Sida, utan som fördelas direkt av UD genomlysas på samma sätt. Eventuella konflikter mellan målet att stödja svenskt näringsliv och att bidra till fattigdomsbekämpning måste lyftas upp och granskas.
Sverige har ett gott namn som biståndsgivare och en tradition av att ligga i frontlinjen både när det gäller volym och kvalitet i biståndet. Vi vill värna denna tradition. Därför kommer vi att fortsätta granska det svenska och det europeiska biståndet med syftet att få till stånd en dialog om hur vi tillsammans kan använda våra resurser till att minska fattigdomen.
ERIK LYSÉN
internationell chef Svenska kyrkan
BO FORSBERG
generalsekreterare Diakonia
GABI BJÖRSSON
generalsekreterare Afrikagrupperna
ROLAND HÅKANSSON
ordförande Shia
EVA CHRISTINA NILSSON
generalsekreterare Svenska missionsrådet
ANNICA SOHLSTRÖM
generalsekreterare Forum syd
CHRISTER WÄLIVAARA
kanslichef LO-TCO Biståndsnämnd
JENS ORBACK
generalsekreterare Palmecentret
Fotnot: Rapporten ”Challenging Self-Interest – Getting EU aid fit for the fight against poverty” publiceras av CONCORD Europa, en sammanslutning av över 1600 europeiska organisationer. Rapporten analyserar årligen alla EU:s medlemsländers och EU-kommissionens bistånd. Ovan nämnda organisationer är medlemmar i CONCORD Sverige.
