Vi är allvarligt oroade över flygets växande bidrag till den globala uppvärmningen. Flyget är den snabbast växande källan till koldioxidutsläpp inom EU, utsläppen har mer än fördubblats sedan 1990.
Tillväxten beror främst på lågprisflyget och ökat turistresande till långväga destinationer. I många industrialiserade länder står flyget redan för 10 procent av utsläppen. De prognostiserade fortsatta ökningarna står i konflikt med EU:s klimatmål som innebär att de nationella utsläppsbudgetarna kommer att krympa.
Därför uppmanar vi EU-parlamentet att vidta kraftfulla åtgärder för att begränsa tillväxten inom flyget – en sektor som har oproportionellt stor negativ påverkan på det globala klimatsystemet.
Flygindustrin framför ofta att flyget endast utgör ett marginellt problem för klimatsystemet. Det hävdas att flyget bara står för några få procent av världens koldioxidutsläpp och att tekniska förbättringar ständigt minskar bränsleåtgången.
Flyget står idag för mellan 3,5 och 9 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser och ökningstakten är snabb. Samtidigt är det främst de 2 procent av jordens befolkning, den andel som flyger internationellt under ett år, som drar nytta av fördelarna.
Flygplanen blir allt effektivare och renare, men trots tekniska framsteg gör den snabba trafik- ökningen att utsläppen ökar med tre procent per år. En fortsatt ökning i denna takt skulle innebära en fördubbling av utsläppen på cirka 25 år.
Transporter är nödvändiga i varje modernt samhälle. Samtidigt kan vi inte tillåta att vår nuvarande snabbt ökande mobilitet går ut över kommande generationer. De senaste decenniernas trafikökning beror till stor del på sjunkande biljettpriser.
Direkta och indirekta subventioner har hållit flygpriserna på en konstlat låg nivå. Transportmedel med lägre miljöpåverkan, främst tåg och buss, har inte kunnat konkurrera med flyget under dessa betingelser. De låga priserna har även gjort att vi i västvärlden vant oss vid resvanor som knappast är ekologiskt försvarbara.
På grundval av detta föreslår vi följande åtgärder:
För det första bör EU senast 2010 inkludera, både flyg inom EU och flyg till och från EU, i systemet för handel med utsläppsrätter. Vi stödjer dessutom planerna på att auktionera ut flygets utsläpps-rätter.
Så långt är vi överens med EU- parlamentets miljökommitté som utarbetat förslaget – men vi anser inte att omfattningen är tillräcklig.
Vi vill starkt uppmuntra EU att begränsa andelen utsläppsrätter som kan köpas in via Clean Development Mechanism. Endast genom en stram utsläppsbudget kan nödvändiga innovationer och förändringar stimuleras.
För det andra: Flygbränsle är idag helt obeskattat. Även om flyget kommer med i EU:s system för handel med utsläppsrätter, så kommer kostnaden för utsläppsrätterna sannolikt att vara låg i förhållande till vad vägtrafiken betalar i bränsleskatter.
Flygets merkostnad för bränsle uppskattas bli 25–75 öre per liter, vilket kan jämföras med dagens totala skatt på bensin och diesel som ligger på 6-7 kronor per liter.
För EU som helhet uppskattas flygets skattebefrielse vara värd 325 miljarder kronor per år. Inte minst momsbefrielsen på internationella flygresor är problematisk. Denna leder till en omotiverat hög konsumtion av flygresor i förhållande till varor och tjänster som är momsbelagda.
För att åtgärda detta bör EU helst införa en gemensam moms på flygresor. Om detta inte visar sig genomförbart på kort sikt uppmanar vi de individuella medlemsstaterna att införa en skatt på flygbiljetter som efter- liknar moms.
En sådan skatt, baserad på resans längd, har redan införts i Storbritannien.
För det tredje anser vi att det varken är klokt eller nödvändigt att bygga ut internationella och regionala flygplatser. Offentliga investeringar bör istället riktas mot miljövänliga transporter.
Stefan Gössling, docent, Service Management, Lunds universitet
Christian Berggren, professor i industriell organisation, Linköpings tekniska högskola
Lotta Frändberg, fil dr, kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet
Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling, KTH
Jan Henrik Nilsson, fil dr service Management Lunds universitet
Jonas Åkerman, forskningsledare Miljöstrategisk analys, KTH
