Det finns många goda skäl att inte sänka fastighetsskatten, menar sju nationalekonomer från Stockholm och Uppsala.
Många tycker illa om fastighetsskatten. Staten kräver in pengar, utan att medborgarna fått en krona för att äga sina hus. Det är sannerligen en grannlaga uppgift att förklara för husägare att den nytta de haft av sin fastighet faktiskt bör beskattas. Det är likväl en uppgift varje ansvarskännande politiker borde ta sig an.
En av den gångna valrörelsens stora frågor var fastighetsskattens framtida öde. Varken den borgerliga alliansen eller socialdemokraterna mäktade med att försvara denna skatt mot de välorganiserade särintressen som satt dess existens i fråga.
Det är beklagligt att särintressen på detta sätt styrt den demokratiska agendan i en riktning som inte gagnar det allmänna intresset. Fastighetsskatten är nämligen en förträfflig skatt – som snarare borde höjas än sänkas.
Fastighetsskattens framtid ska nu utredas, enligt den borgerliga alliansens överenskommelse från augusti. Denna statliga utredning bör fästa stor vikt vid de ekonomiska argument som talar för en bibehållen och betydande beskattning av mark.
Skatter genererar inkomster som behövs för att finansiera de offentliga utgifterna. Samtidigt påverkar de människors beteende.
Skatt på arbete påverkar människor i riktning mot att inte arbeta. Skatt på kapital påverkar människor i riktning mot att inte investera i ny produktionskapacitet.
På detta sätt försämras ekonomins funktion. Även de som inte betalat en specifik skatt påverkas negativt. Hur stark denna negativa påverkan är och hur skadlig den är för samhällsekonomin varierar dock kraftigt mellan olika skatter.
De flesta politiker borde vara ense om att de störande återverkningarna på ekonomin av skattesystemet ska begränsas. Fastighetsskatten är en skatt som ger upphov till mycket ringa störningar.
En krona i fastighetsskatt påverkar inte människors val mellan att arbeta lite mer eller inte. Inte heller påverkas människors val mellan att konsumera i dag och att investera i produktionskapacitet för framtiden.
Fastighetspriser varierar kraftigt mellan olika områden i Sverige. Detta återspeglar främst att marken har olika kvalitet på olika platser.
Strandnära tomter kan vara vackra. Stadsnära lägen bekväma. Anledningen till att ekonomer ofta förordar en betydande fastighetsskatt är att dessa kvaliteter inte går förlorade om de beskattas.
Vågorna smeker strandlinjen oberoende av skattmasens gärningar. Således störs inte ekonomin nämnvärt av skatteuttaget. Detta skiljer skatten på mark från skatten på arbete eller annat kapital.
En minskad krona i fastighetsskatt är en ytterligare krona i skatt på arbete eller annat sparande. Dessa skatter försämrar förutsättningarna för produktiv verksamhet i sverige mer än skatten på fastigheter.
Det är således inte en slump att nästan alla länder har fastighetsskatt. denna form av beskattning är på intet sätt ett svenskt påfund.
I många av usa:s delstater är fastighetsskatt den skatteform som inbringar störst intäkter till det offentliga. Troligen har man
i omvärlden insett att fastighetsskatten är förnuftig – i förhållande till andra skatter.
Även om markens kvaliteter är oberoende av beskattning påverkas dess pris av denna.
Lägre fastighetsskatt sänker kostnaderna för att äga och njuta av tomten. därmed ökar dess pris.
De förslag om sänkt fastighetsskatt som hittills presenterats i den svenska debatten innebär att fastighetsägare över en natt blir väsentligt rikare. därutöver gäller att de som i‑dag äger de dyraste fastigheterna tjänar mest.
Fördelningseffekterna av denna reform är betydande. och i bästa fall oreflekterade.
Det finns även konjunkturella skäl att inte sänka fastighetsskatten under den kommande mandatperioden. Villapriserna har enligt SCB stigit med ca 25 procent de senaste två åren. Priserna på bostadsrätter i storstadsregionerna och priserna på fritidshus ännu mer.
Många talar om en överhettning eller en ”husprisbubbla”. Riksbanken har ofta nämnt de sårbarheter och risker som uppstår i ekonomin från den ökande lånevolymen hos hushållen.
Att i ett sådant läge besluta om att avskaffa fastighetsskatten skulle göra en möjligen överhettad bostadsmarknad glödhet. Det är att kasta bensin på elden.
Av ovanstående anledningar menar vi att det vore mycket olyckligt att avskaffa eller sänka fastighetsskatten.
Sänk gärna skatterna, men välj de skatter som har mest negativa effekter på Sveriges ekonomi.
Jonas Agell
professor i nationalekonomi
Stockholms universitet
Max Elger
doktorand i nationalekonomi
Handelshögskolan i Stockholm
John Hassler
professor i nationalekonomi
Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Henry Ohlsson
professor i nationalekonomi
Uppsala universitet
Mårten Palme
professor i nationalekonomi
Stockholms universitet
Per Sonnerby
doktorand i nationalekonomi
Handelshögskolan i Stockholm
Björn Tyrefors
doktorand i nationalekonomi
Handelshögskolan i Stockholm
