Närvaron av ett svenskt stridsflygplan skulle bara ytterligare förstärka intrycket av en ensidig militär strategi i Afghanistan, enligt Bengt Kristiansson och Frida Blom.
”Aldrig mera talibaner”, ”Fler soldater behövs”, ”Nej till svensk trupp i Afghanistan” är några talande Brännpunktsrubriker i debatten om Sveriges roll i Afghanistan.
Men vilket är egentligen problemet? Är det att Afghanistan är
i behov av stöd, hotet från talibanerna eller är det närvaron av
utländsk trupp?
Trots påtagliga framsteg under de senaste fem åren är Afghanistan fortfarande ett extremt fattigt land med brist på skolutbildning, utbredd undernäring, världens högsta mödradödlighet med mera. Framsteg har hindrats av den dåliga säkerhetssituationen i landet.
Den bristande säkerheten har orsakats av två väsentliga aktörer: talibanerna och den USA-ledda
koalitionen. Talibanerna hotar befolkningen med terror och USA med krig.
Den USA-ledda koalitionen (OEF) har sedan 2001 fört krig i Afghanistan. Byar har bombats med civila offer som följd. Hem har genomsökts under förnedrande omständigheter och människor har förts till rättsvidrig förvaring i Afghanistan och på Guantánamo.
Under de sex år denna krigföring har pågått har talibanerna vunnit terräng. Inte för att de önskas tillbaka, utan därför att den krigförande koalitionen har tvingat afghanerna i famnen på talibanerna genom att uppträda som ockupationsmakt.
Den amerikanska strategin har misslyckats. Ett ursprungligt välkomnande av den USA-ledda koalitionen har förvandlats till ett avståndstagande. Ett tänkt militärt stöd har av folkopinionen kommit att ses som ockupation. Målet – mindre terror – har i stället blivit mer.
I stark motsättning till denna utveckling står afghanernas syn på den FN-sanktionerade säkerhetsfrämjande styrkan ISAF, där den svenska truppen ingår. Förhoppningar har knutits till denna insats och är fortfarande starka.
Att Jas 39 Gripen – ett svenskt stridsflygplan – skulle kunna fylla en säkerhetsfrämjande funktion i Afghanistan förefaller inte bara osannolikt utan till och med befängt.
I Afghanistan avgörs mycket av människors föreställningar. Det är stridsflygplan som har fört bomblaster till byar. Stridsflyg utgör själva sinnebilden för utländsk aggression och våld.
En ökad närvaro av stridsflygplan förstärker intrycket av en ensidig militär strategi och försämrar lokalbefolkningens förtroende för den internationella truppinsatsen.
Det afghanska folket har hamnat
i ett ytterst svårt dilemma. Valet står mellan att utsättas för en USA-ledd koalitions militära framfart och att underkasta sig en framväxande talibanledd allians.
Om ISAF dras bort nu, innan Afghanistan fått en egen välfungerande försvars- och polismakt, bidrar man till att överlämna landet till talibanerna. Argumentet ”det är hög tid att lämna tillbaka Afghanistan till afghanerna” är ett förnekande av lägets komplexitet och saknar konsekvensanalys (Hultén, Hjukström och Theorin).
Om, å andra sidan, ISAF enbart fullföljer USA:s militära strategi får insatsen inget folkligt stöd. Folket förlorar förtroendet för den politiska processen och Karzai-regimen vacklar.
Det finns ett tredje mer hoppfullt alternativ, som bygger på att ISAF avhåller sig från offensiv krigföring och istället agerar som en trovärdig säkerhetsfrämjande styrka. ISAF:s
soldater ska finnas till för den afghanska befolkningen; patrullera, bistå lokala krafter, lösa människors vardagsproblem och utbilda polis och annan personal som stärker säkerheten för gemene man.
Sverige måste nu ta initiativ som gör en sådan positiv utveckling möjlig.
För det första bör krav ställas på en snabb översyn av FN:s mandat för ISAF och ett stopp för ”amerikaniseringen” av styrkan.
För det andra bör Sverige verka för betydande mer bistånd till Afghanistans återuppbyggnad.
För det tredje bör initiativ tas till en bredare sammanhållen strategi med mer diplomati, förhandlingar, lokal förankring, kulturell anpassning och mobilisering av traditionella afghanska strukturer.
Om dessa förändringar inte snart genomförs är risken stor att världen än en gång sviker Afghanistan.
Bengt KRISTIANSSON
generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
FRIDA BLOM
ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
