Mikael Ribbenvik

Att inte grunda sina argument i fakta öppnar för främlingsfientliga krafter att ta över debatten.

Mikael Ribbenvik

Stefan Swärd har ett stort engagemang för asyl- och flyktingfrågor (Brännpunkt 17/2). Det behövs fler människor som öppet tar ställning för humanism och generösa regler för att få skydd i Sverige. För att debatten ska kunna föras på ett sakligt och objektivt sätt är det dock viktigt att den information som används är belagd med fakta och är verifierbar. Tyvärr rundar Stefan Swärd några hörn väl snävt i den frågan.

Swärd menar att svenska myndigheter hårdnat i sina bedömningar. Jag vill inte förringa Swärds upplevelser av detta, men det finns inga belägg för påståendet. Tvärt om. Migrationsverket ger varje år skydd till runt 10 000 människor. Denna siffra varierar naturligtvis över åren beroende konfliktläget i världen.

Vi reser dessutom till flyktingläger runt om i världen och hjälper runt 2000 människor ur hopplösa situationer varje år och vi har de senaste åren gett uppehållstillstånd till ungefär 100 000 människor varje år. I början av 2000-talet var den årliga totala siffran för beviljade uppehållstillstånd under 60 000. Att det blivit svårare eller hårdare att få komma till Sverige rimmar illa med dessa fakta.

De större studier, bland annat två offentliga utredningar, som gjorts på området de senare åren säger att Migrationsverket och migrationsdomstolarna tillämpar lagstiftningen precis som riksdagen har avsett när de stiftat den. I viss utsträckning får migrationsverket kritik för att vi tillämpat lagen för generöst. När FN:s flyktingkommisarie António Guterres besökte Sverige förra året sa han att Sverige har världens bästa och mest stabila asylsystem.

Inte heller uppgiften att Europadomstolen och FN avrått från alla avvisningar till Irak stämmer. Någon sådan rekommendation från FN finns inte och Europadomstolen har granskat hundratals beslut om avvisningar från Sverige och har inte i något fall kommit till någon annan slutsats än Migrationsverket och domstolarna gjort.

Sedan 2006 har Sverige ett system där alla Migrationsverkets beslut kan överklagas till vanliga förvaltningsdomstolar och därifrån vidare till kammarrättåen i Stockholm som är hösta instans i migrationsmål. Alla asylsökande är garanterade åtminstonde en domstolsprövning och det är domstolen som i slutändan bestämmer om en person har rätt till skydd i Sverige. Även de enskilda personer som Swärd tar upp har fått sina asylskäl prövade av domstol. Jag får dock inte berätta varför dessa personer inte beviljats uppehållstillstånd, eftersom deras fall omges av sekretess som bara de själva kan häva.

Det är naturligtvis upp till varje människa att avgöra om den lagstiftning som Sveriges riksdag beslutade om i bred enighet över partigränserna 2006, innan Sverigedemokraterna tog plats i riksdagen, är tillräckligt generös. Då är det viktigt att debattörer som Swärd gör sin röst hörd. Den diskussionen ska inte en myndighet som Migrationsverket blanda sig i, det är en debatt för det politiska systemet.

Men att inte grunda sina argument i fakta öppnar för främlingsfientliga krafter att ta över debatten. Det är en olycklig utveckling. Därför ser vi på Migrationsverket det som vår uppgift att ge såväl politiker som opinionsbildare fakta till debatten så den kan föras på riktiga premisser.

MIKAEL RIBBENVIK

rättschef Migrationsverket