Bo Pellnäs skriver på Brännpunkt den 18 juli om hur vi lever i ”Dårarnas paradis”, och varnar för utvecklingen i Ryssland. Inte en enda ledarskribent tar sitt ansvar för att lyfta frågan till debatt, menar han.

Jag delar helt Bo Pellnäs omvärldsanalys.

Jag är också synnerligen orolig för den omsvängning som skett i det ryska samhällsklimatet under senare år.

Det handlar inte bara om Kremls utrikespolitik, utan även stämningar av mycket osund revanschism som utbreder sig i de ryska folklagren.

Därtill är situationen för den fria pressen fullkomligt under isen.

Bo Pellnäs har dock fel när gäller oss ledarskribenter.

Måhända är våra kollegor i rikspressen lite slöa, men i Sydöstra Sverige finns åtminstone två ledarsidor som regelbundet och med ihärdighet belyser det som händer österut: Nämligen Barometern–OT i Kalmar och Blekinge Läns Tidning.

Och har så gjort under många år. Detta för att vi anser att det som händer på andra sidan Östersjön är synnerligen relevant för våra läsare.

Sedan jag tillträdde som politisk redaktör på Barometern-OT, för fem år sedan, har vi därför publicerat hundratals texter om utvecklingen i Ryssland. Och vågar jag säga eftersom jag skrivit dem själv, de flesta är ytterst kritiska.

Den färskaste trycktes så sent som den 13 juli, och handlade då – återigen – om gasledningen.

För våra tidningar handlar det snarare om att inte skriva för mycket, än risken för att vi skriver för lite, då det anses att en lokal ledarsida inte ”ska” skriva om utriket. Även om det ligger precis bortom kröken.

Vi tillhör måhända inte Sveriges ”ledande tidningar” i bemärkelsen rikstidning.

Men på detta område gör vi faktiskt det.