Snabbmatskedjorna breder ut sig.
Maten påverkar vår hälsa och tillgången på föda är för många en överlevnadsrisk. I dag visar rapporter från Världshälsoorganisationen (WHO) att det finns lika många överviktiga som undernärda människor i världen.
I Sverige har kostnader kopplade till vällevnadssjukdomar såsom övervikt, diabetes, hjärtkärlsjukdomar och olika cancersjukdomar ökat kraftigt. I USA finns siffror som visar att dessa sjukdomar nu är en större riskfaktor för ohälsa och död än tobaksrökning.
De senaste decennierna har utbudet på mat mångfaldigats. Även om det aldrig tidigare har funnits så mycket bra och hälsosam mat som i dag har det heller aldrig tidigare erbjudits så mycket ohälsosam mat.
Den inbördes volymfördelningen mellan dessa alternativ pekar på att skräpmaten fyller våra affärshyllor i störst utsträckning. Skräpmaten har också de mest tydliga reklambudskapen och står ofta köpstrategiskt placerad.
För dessa livsmedel, som vi ”unnar oss” – till exempel sötdricka, chips, godis, alkohol och helfabrikat – är priset ofta inte avgörande. Utvecklingen har därför gått längst inom sortiment med hög vinstmarginal och där återfinns inte hälsobefrämjande livsmedel.
Bland Sveriges tioåringar har det blivit dubbelt så många överviktiga bara de senaste tio åren. Risken är stor att man förblir överviktig i vuxen ålder när man har utvecklat sjuklig fetma under barn- och ungdomsåren.
Något måste rimligtvis göras – men vad?
Tack vare nya forskningsresultat och med hjälp av ny forskningsmetodik har vi nu möjlighet att identifiera biologiskt aktiva substanser i livsmedel och studera deras effekter.
Därmed har vi möjlighet att öka effekten av positiva substanser och utveckla nya livsmedel, till gagn för vår egen hälsa likväl som för folkhälsan.
Där har utvecklingen av hälsobefrämjande livsmedel – så kallad functional food – möjlighet att erbjuda en avgörande betydelse för hur attityden till hälsosam, god och säker mat utvecklas i samhället.
Lagstiftningen hänger dock inte med i forskningens landvinningar. Bland annat beror det på att läkemedelslagen i Sverige har tolkningsföreträde framför livsmedelslagen.
Det har inte varit tillåtet att marknadsföra livsmedel med hjälp av hälsopåståenden, eftersom det då per definition blivit läkemedel. Nuvarande lagstiftning för livsmedel blev formulerad innan kunskapen om de hälsobefrämjande substanserna fanns i samma omfattning som i dag.
Just nu är det begränsningar i marknadsföringen som styr utvecklingen i stället för de vetenskapliga resultaten.
Är det en hållbar väg framåt?
Ett stort steg togs år 2002. Då fick Sveriges konsumenter en ny möjlighet till hälsodeklaration på livsmedel. Det innebär att producenterna garanterar de kost-hälsa-samband som identifieras för olika livsmedel.
En fundering är här på sin plats.
Det som vi sätter främst för vår dagliga och stundliga överlevnad och hälsa – hälsosam, god och säker mat – är från lagstiftningssynpunkt fortfarande satt på undantag.
Hur har detta tolkningsföreträde påverkat vår möjlighet att som konsumenter komma i åtnjutande av bättre livsmedel, allteftersom kunskapen kring samband mellan kost och hälsa har ökat och produktionstekniken har förbättrats?
Hur kommer den möjligheten att se ut i framtiden, när lagstiftningen är under omprövning?
I dag lider Sveriges vuxna befolkning av kostrelaterade sjukdomar såsom övervikt, diabetes, mag-tarmbesvär och hjärt-kärlsjukdomar. Det leder till allvarliga konsekvenser både privat och i arbetet.
Denna utveckling klassas som ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan i Sverige. Sjukskrivningskostnaderna överstiger i dag sjukvårdskostnaderna, och tillsammans utgör dessa kostnader en av de tyngsta posterna i landets budget.
I folkhälsans intresse finns en rad åtgärder som skulle kunna vidtas. Några exempel:
Stöd fortbildningsinsatser inom kost- och hälsaområdet, där man utgår från resultat som är vetenskapligt belagda.
Gör det vetenskapliga – och därmed hälsoinnehållet – begripligt för konsumenten.
Se till att man kan läsa texten på förpackningen där hälsobudskapet presenteras.
Inrätta en Barnens hälsominister (en kombination av barnombudsman och folkhälsominister) och ta tidigt utvecklad övervikt på allvar – inrätta en nationell hälsoplan för barn.
Uppmuntra skola och dagis att starta livsbejakande samtal kring mat och inför hemkunskap från årskurs ett.
Vi har tagit för givet att mat är bra för oss, men vi vet i dag att det är lätt att äta sig sjuk. Men man kan också äta sig till en bra hälsa.
Låt oss få möjlighet att göra det!
Karin Malmcrona
fil dr, lärare och rådgivare
Skånemejerier och meNY
Maria Turk
tekn dr, projektledare meNY
