RFSU önskar driva igenom en omtolkning av religionsfriheten så att barn skall anses bli kränkta av att få en religionstillhörighet (Brännpunkt 31/3). De ska själva välja religionstillhörighet när lämplig mognadsgrad inträtt. Men om religionsfriheten skall tolkas så att föräldrar inte har rätt att utföra religiösa riter med sina barn, då blir Sverige unikt i världen och ensamt bland demokratierna om ett förbud mot såväl omskärelse av pojkar som barndop.
Ingenstans i världen tolkas religionsfriheten på detta extremt individualistiska sätt. I alla andra kulturer inser man att föräldrar och barn hänger samman och att barn har rätt till och behov av sammanhang, historiskt, religiöst och kulturellt. Ett barn kan inte fostras i ett vakuum. Om så vore borde vi naturligtvis låta dem välja också nationstillhörighet och språk.
Om RFSU får som de vill kommer det inte bli möjligt för vare sig praktiserande judar, muslimer eller kristna att leva här i landet, därför att dessa gruppers religionsutövning kriminaliseras. Den svenska tolkningen av religionsfrihet skulle i så fall att bli ännu ett exempel på hur vår kultur fjärmar sig från de traditionellt västerländska värderingarna och landar i extrema tillämpningar av sådant som inte skulle vara problematiskt alls om man bara hade lite vett och sans. RFSU vill tillämpa religionsfriheten så absurt att den landar i sin egen motsats.
Det mest cyniska i allt detta är att vi samtidigt vet att barn och ungdomar som grupp mår riktigt illa i Sverige. Undersökningar riktar uppmärksamheten mot ungdomsarbetslösheten som en rot till det onda, men den räcker inte som förklaring eftersom våra grannländer har nästan lika hög ungdomsarbetslöshet men där mår ungdomarna jämförelsevis bra. Det är någonting som är allvarligt fel, när vi trots stort matriellt välstånd inte förmår ta hand om våra barn och ungdomar bättre. Hur kan man på allvar mena att ännu större rotlöshet skulle gagna dem? Ännu fler val som 14-åringar ska ställas inför samtidigt som de förmenas kunskap och vägledning?
Som kultur fostrar Sverige idag sina barn till religionslöshet. Individualismen är den högsta normen och den skall utbredas till vilket pris som helst. Det är omänskligt och det får konsekvenser. När vi vuxna i vår egen okunskap och fattigdom kring existensiella frågor säger till de unga att livet är meningslöst men att de för allt i världen kan hitta på en egen mening som passar för dem, så lämnar vi dem i själva verket övergivna i hopplösheten och smiter ifrån vårt ansvar! Vi ger våra barn stenar i stället för bröd. Var skall en deprimerad tonåring med ångest och självskadebeteende hitta mod att uppfinna en egen mening?
Givetvis hoppas och tror jag att RFSU:s kampanj att kriminalisera religionsutövning skall misslyckas. RFSU har dessutom missbrukat det förtroende organisationen har hos skolor och myndigheter. Som förälder upprördes jag då ett av mina barn för några år sedan fick undervisning av RFSU:s representant om anal- och oralsex första terminen i femman. Mitt barn tog illa vid sig. Detta är möjligen ännu ett exempel på att RFSU:s ledning har en annan uppfattning än jag om hur man bäst värnar barns integritet.
MONIKA MAY
mamma och prost
