I dag röstar belgiska parlamentet om en hårdare reglering av det hormonstörande miljögiftet bisfenol A. Mycket talar för att Belgien begränsar användningen i matprodukter för barn. Därmed följer Belgien Frankrike och Danmark. I Sverige finns inte ens något förslag att rösta om.
Det råder inga tvivel om att BPA används i mycket stora mängder.
Mikael Karlsson och Ulrika Dahl
Svenskarna utsätts dagligen för bisfenol A (BPA). Det är tillåtet i matförpackningar, leksaker och vattenrör, för att nämna några exempel. Ett stort antal studier med försöksdjur har visat att BPA kan störa förmågan att få barn, hjärnans utveckling och immunsystemet, och det kan ge ökad känslighet för bröstcancer. Många gånger har dessa i effekter hittats vid mycket låga halter. Det är även känt att BPA kan föras från gravida och ammande kvinnor till foster och spädbarn.
Det är känt att BPA kan läcka från flaskor av hårdplast, ytbeläggningar inuti konservburkar och kvittopapper. Nu misstänks också att BPA i vissa typer av renoverade dricksvattenrör kan läcka ut i dricksvattnet. Medveten konsumtion räcker alltså inte, BPA kan ändå via kökskranen hamna i barnens dricksglas. När det gäller leksaker är förekomsten av BPA dåligt känd och överlag saknas kunskap om hur vuxna och barn utsätts för BPA. Men det råder inga tvivel om att BPA används i mycket stora mängder.
Bra initiativ har tagits. Ett EU-förbud har antagits mot nappflaskor med BPA. Livsmedelsbranschen säger att den frivilligt börjat använda BPA-fria material i lock på barnmatsburkar och dryckesflaskor men det är oklart hur långt insatserna räcker. I dagligvaruhandeln har vissa företag bytt ut BPA-kvitton mot BPA-fria. Allt detta är en bra början, men det räcker inte på långa vägar. Fler steg behöver tas.
I Danmark infördes redan 2010 ett nationellt förbud mot BPA i material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel avsedda för barn upp till 3 år. Frankrike har beslutat skärpa sin BPA-reglering och idag går sannolikt Belgien samma väg. Nu är det dags att Sverige följer efter.
Miljöminister Lena Ek har varit tydlig i kemikaliedebatten. Nu behöver regeringen även fatta beslut mot kända problemkemikalier, parallellt med det mer långsiktiga arbete som den parlamentariska Miljömålsberedningen bedriver.
Myndigheterna har konstaterat att det redan idag finns rättsligt utrymme för att vidta vissa nationella åtgärder, till exempel förbud mot BPA i ytskikt av epoxi i metallförpackningar. Ett sådant är angeläget. Branschens åtgärder mot barnmatsförpackningar räcker nämligen inte eftersom många föräldrar idag själva lagar mat även till barn under ett år och då använder förpackningar som kan innehålla BPA.
Men regeringen behöver gå längre än så. Vi vill se ett nationellt förbud mot BPA i alla produkter som barn kommer i kontakt med, till att börja med i leksaker och alla livsmedelsprodukter. Med ett sådant initiativ stärker Sverige arbetet i Danmark, Belgien och Frankrike och ökar pressen på åtgärder inom EU.
Det inte illojalt att ta nationella initiativ inom EU. Tvärtom har sådana ofta varit avgörande för att utveckla EU:s miljöpolitik. Just det var fallet när Sverige häromåret följde efter Danmark och Frankrike i frågan om BPA i nappflaskor – effekten blev snabbt ett EU-förbud.
Föräldrar måste kunna lita på att mat, vatten och leksaker inte innehåller miljögifter. Ett svenskt brett initiativ mot BPA skulle utgöra ett viktigt steg mot en giftfri vardag i svenska hem och skulle samtidigt bidra till en liknande utveckling runt om i hela EU.
Samhället byggs bäst av föregångare. Vi hoppas att Sverige kan bli en sådan i kemikaliepolitiken.
MIKAEL KARLSSON
ordförande Naturskyddsföreningen
ULRIKA DAHL
chef för avdelningen för miljögifter, Naturskyddsföreningen
