Det är bara 31 år kvar! Det kanske inte låter som mycket för världen. Men faktum är att tempot som män ökar sitt uttag av föräldraledighet på är ruskigt bra just nu. Det är TCO som årligen mäter hur mycket tid det är kvar tills vi tar ut lika många föräldradagar oavsett kön, och de baserar sin prognos på hur mycket mäns uttag av dagar ökade året innan.

För fem år sen, 2006, mätte de 211 år till den totala jämvikten, förra året var det 51 år och nu är det 31 år kvar. Det går alltså snabbare än siffran visar. Och vi tror att det är viktigt att uppmuntra föräldrar att få det att gå ännu snabbare. För desto mindre vi väntar desto mer tjänar vi alla på det.

Någonting som är intressant när man tittar på statistiken är att titta på de mönster som finns över vilka områden som har mest jämvikt i uttaget av föräldraledighet. Det finns nämligen inget riktigt mönster. Traditionellt har vi pratat om att ett högt uttag av föräldraledighet bland män hör ihop med ekonomiskt välstånd, akademisk utbildning eller klasstillhörighet. Och visst finns det såna segment som bekräftar den bilden – på Södermalm i Stockholm till exempel är det nästan tabu för kvinnor att dra barnvagnen om man går med sitt barns pappa på öppen gata.

Men på den svenska topplistan ligger Stockholms län först på åttonde plats, toppar gör Västerbotten, Uppsala, Jämtland och Västernorrlands län.

Vi tror att uttaget av föräldraledighet mer än om något annat handlar om att bryta gamla mönster. Att vi alla har ett arv av att dela upp föräldraroller efter kön, som vi egentligen ganska lätt kan bryta. Om vi bara sätter oss och funderar: hur kan jag som ska bli pappa förbereda mig för att få en lika viktig roll som mina barns mamma? Vad är det egentligen som ger mig den här känslan av att inte vara lika viktig? Går det här att lösa på något sätt?

Alla vuxna människor ställs inför problem och utmaningar i livet, och oftast är vi drivna att ta tag i dem. Den här utmaningen ställs vi inför i en period när vi kanske är som mest sårbara, trötta, rädda och ynkliga inför det stora som ska hända. Men vi kan. Vi kan, vi kan, vi kan!

I Västerbotten, Uppsala, Jämtland och Västernorrland har det antagligen helt enkelt varit så att tillräckligt många män visat tillräckligt många män att de kan. Att det är självklart att de kan. Och när tillräckligt många fattar det så är trenden igång.

Det är antagligen inte mycket mer svåranalyserat än varför alla plötsligt började använda batiktyg på åttiotalet eller köpa miljöbilar förra årtiondet. För att tillräckligt många visade att de kunde, för att de allra flesta skulle känna att de också kunde. Kan den så kan väl jag. Kan alla de där så måste ju jag också kunna.

SANNA VERNER-CARLSSON

kampanjsamordnare Klart jag ska vara hemma!

GURGÎN BAKIRCIOGLU

programledare Sveriges Radio

ZANYAR ADAMI

dokumentärfilmare

ANNIE JOHANSSON

ekonomisk talesperson Centerpartiet

DANIEL PERNIKLISKI

bloggare och krönikör

JOHANNA GRAF

oppositionsråd (S) Solna

BEHRANG MIRI

musiker och debattör

GUDRUN SCHYMAN

styrelseledamot Feministiskt Initiativ

RICHARD HEDSTRÖM

kulturell diversearbetare och statstjänsteman

AURORA GULLBERG

managmentkonsult

JULIA KRONNÄS

bloggare och student