Den 1 januari kommer fribeloppet att höjas till 136400 kronor per kalenderår. Detta är en mycket positiv utveckling då studerande får bättre förutsättningar att redan tidigt investera i sin kommande karriär. Men frågan kvarstår fortfarande: Varför finns fribeloppet, som begränsar studenters möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet under studietiden, överhuvudtaget kvar?
Att jobba extra under tiden man studerar är, om det finns tid och möjlighet, positivt av flera skäl. Först och främst så ger extraarbete ökade inkomster, vilket alla som har studerat vet är mycket välkommet. Vad som är ännu bättre är att extrajobben ger värdefulla kontakter med arbetsgivare, något som kommer väl till hands den dagen det är dags att söka det första fasta jobbet efter examen. Den som har en välfylld och spännande CV med goda referenser har en klar fördel framför den som aldrig jobbat när det kommer till den viktiga anställningsintervjun.
I många år har Sverige haft en hög ungdomsarbetslöshet, som till stor del beror på bristande matchning. För att komma till rätta med detta problem bör alla bestämmelser som hindrar unga från att tidigt skapa viktiga kontakter med näringslivet tas bort. Även i regeringens budget erkänns denna problematik och det står att den höjning av fribeloppet som nu genomförs ger studenterna ökade möjligheter till dels förbättrad ekonomi och dels starkare arbetslivskoppling redan under studietiden. Detta är något som vi länge påtalat i våra kontakter med politiker på nationell nivå och vi är därför glada att budskapet har gått fram, åtminstone till viss del.
Vad som trots allt är obegripligt är att fribeloppsregleringen överhuvudtaget finns kvar. Vi, som arbetar i en bransch där vi hjälper unga att finna arbete, ser tyvärr alldeles för ofta hur unga känner att de måste tacka nej till extrajobb då de slagit i fribeloppstaket. Visst går det att jobba ändå, men regelverket kring detta avskräcker de flesta studenter från att gå över gränsen. Därför går de miste om viktiga erfarenheter som skulle gett dem en bättre chans på arbetsmarknaden längre fram. Det kan rimligen inte vara detta som är syftet med bestämmelserna.
När fribeloppsreglerna blir kritiserade sägs det emellanåt att det är ”för dyrt” att ta bort denna reglering. Detta är en märklig argumentation. För det första så bör man ta hänsyn till de dynamiska effekterna. Om extrajobb under studietiden kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten bör detta vara något som hela samhället tjänar på. För det andra så minskar ju lånebehovet på sikt, vilket också ger mindre utgifter för staten. För det tredje så ger vita extrajobb ökade skatteintäkter. Så vad är det som är ”för dyrt”?
Det är mycket bra att gränserna höjs nu i dagarna, men det bästa vore att avskaffa fribeloppet. Den student som känner att han eller hon har tid, lust och möjlighet att jobba extra ska utan hinder och pekpinnar kunna göra detta.
TOBIAS LINDFORS
vd StudentConsulting
