Idag fattar Sveriges riksdag beslut om en av skolhistoriens mest centrala reformer genom tiderna. Beslutets betydelse ligger i paritet med införandet av en folkskola 1842 och grundskolans genomförande 1962. Läraryrket blir efter lång kamp från lärarna ett legitimationsyrke med genomgripande verktyg för att öka yrkets status och attraktivitet när kraven skärps och kompetens ökar i betydelse. Det blir nu tydligt vilka lärare som är utbildade och som arbetar utifrån ett uttryckt yrkesansvar. Sverige tar därmed viktiga steg mot en ökad professionalisering av lärarkåren och stärker elevernas rätt till utbildade lärare.
För att reformen ska bli den succé den har potential till pekar Lärarförbundet nu på tre viktiga svagheter i och kring förslaget. Vi manar regeringen och huvudmännen att ta detta på allvar.
För det första måste reglerna för nyexaminerade lärares introduktionsår ses över. I propositionen saknas regleringar om lärarnas rättighet till en introduktionsårsplats. Det kommer försvåra deras inträde i yrkeslivet. Eftersom legitimationen blir en förutsättning för att få utöva läraryrket fullt ut borde varje nyexaminerad lärare garanteras en introduktionsplats. Skottland är ett föregångsland när det gäller legitimation för lärare men gjorde precis samma misstag som regeringen nu är på väg att göra. Efter ett par år insåg de att systemet var ohållbart och införde en garanti till en introduktionsårsplats. Det kan Sverige göra redan nu.
För det andra måste skolans huvudmän och staten avsätta tillräckligt med pengar till den kompetensutveckling som krävs. Arbetsgivarna har under decennier inte tagit sitt ansvar utan anställt lärare som saknar utbildning för den undervisning de bedriver. Därför har de också ett ansvar för att fullt ut rätta till sina egna misstag. Skolhuvudmännen måste snabbt få till stånd den kunskapsinventering som krävs. En ny undersökning från Lärarförbundet bland 1300 lärare visar att de flesta huvudmän inte ens har startat detta arbete.
Minst 40000 lärare kommer på olika sätt att behöva komplettera sin utbildning enligt statskontoret. Av de lärare som svarat på vår enkät, och som behöver komplettera sin utbildning för att bli behöriga, bedömer de flesta att de behöver läsa mellan två till fyra terminer. När en ter- mins studier på lärarutbildningen i snitt kostar cirka 37500 kr ser vi att de medel om 1,5 miljarder som regeringen har avsatt för kompetensutveckling genom lärarlyftet inte täcker behovet. Inte heller finns medel avsatta hos vare sig stat eller kommuner för den lönekostnad för vikarier på minst 6 miljarder som måste täckas för de som genomgår lärarlyftet.
Till sist krävs ett hållbart system för hur lärare ska kunna få sina kunskaper prövade genom validering, tillgodoräknande eller annan prövning av yrkeskunnandet. Lärare som under många år har undervisat i andra ämnen eller på andra nivåer än det som de är utbildade för måste med enkla medel kunna bli behöriga för det de nu undervisar i. Lärarförbundet föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en delegation som får i uppdrag att se hur validering med höga kvalitetskrav kan etableras i ett övergångsskede för lärarkåren.
Stora reformer ska också utvärderas för att ständigt vässas. Därför bör regeringen redan i samband med besluten om lärarlegitimationen avsätta resurser för en löpande utvärdering av reformen där forskare får följa den från start. Utvärderingen behöver också omfatta konsekvenser av att regeringen har undantagit flera lärarkategorier från legitimationen.
Med legitimationen hoppas vi att en efterlängtad Lex Sarah-lag för skolan införs. Det ger lärare både rätt och skyldighet att anmäla missförhållanden och brister. Lagen får en tydlig koppling till en legitimering av lärarnas yrkesansvar där anmälningar ska kunna vara del av underlaget för en återkallelse av legitimationen för den som inte klarar att uppfylla ansvaret. Det är en viktig pusselbit som kommer att kräva ett stort kollegialt mod hos oss förskollärare, lärare och skolledare att stå upp för vår yrkesetik.
Nästan 200000 lärare ska under det kommande året bli legitimerade. Det ställer stora krav på skolorganisationen, både nationellt och lokalt, för att lyckas. Legitimationen kommer att bli ett viktigt redskap för att öka kvaliteten i skolan och förbättra elevernas möjligheter att nå målen. Låt oss göra detta rätt redan från början.
EVA-LIS SIRÉN
förbundsordförande Lärarförbundet
