Skattefusket har hamnat i skymundan i den europeiska krishanteringen. I debatten om hur balansen i de offentliga finanserna ska återställas har denna faktor skuffats åt sidan. Det måste det bli ändring på. Rejäla insatser mot fusket skulle på ett avgörande sätt kunna bidra till en hållbar lösning på krisen.
I krisländer som Grekland, Cypern, Italien, Lettland, Rumänien och Ungern försvåras budgetsaneringen av ett utbrett skattefusk.
Olle Ludvigsson
Förbättringspotentialen är slående. Enligt siffror från EU-kommissionen kan det röra sig om skatteintäkter på så mycket som cirka 9000 miljarder kronor som årligen försvinner inom EU på grund av skattebedrägerier och skattefusk.
Detta kan exempelvis jämföras med att EU-länderna 2011 hade ett sammanlagt budgetunderskott på cirka 5100 miljarder kronor eller med att räddningsfonden ESM kommer att ha en lånekapacitet på cirka 4500 miljarder kronor. Inom den europeiska socialdemokratin vill vi se ett ambitiöst åtgärdsprogram med siktet inställt på att till 2020 minska svinnet med 50 procent. Att nå så långt så snabbt är ingen enkel uppgift, men om resultatet bara blev en sänkning på 20-30 procent skulle även det ge betydligt mer hälsosamma statsfinanser. Omkring 1800–2700 miljarder kronor i ökade årliga skatteintäkter i EU-länderna skulle göra stor skillnad.
Till detta ska läggas att potentialen är störst i de värsta krishärdarna. Där är problemen svårast och möjligheterna tydligast. I krisländer som Grekland, Cypern, Italien, Lettland, Rumänien och Ungern försvåras budgetsaneringen av ett utbrett skattefusk. Dessa länder ligger alla över EU-snittet i skattningar av den svarta ekonomins storlek. Därmed finns det särskilt mycket att vinna på att strama upp och effektivisera de nationella skattestrukturerna.
Därför är det nu hög tid att ta tag i skattefusket:
• Skattesystemen behöver stärkas ordentligt i de svagaste krisländerna. Denna fråga måste ges klart högre prioritet i de EU-övervakade reformprogrammen.
Nuvarande åtgärder är inte på långa vägar tillräckliga. Det måste handla om att i mångåriga och väl genomtänkt insatser bygga fungerande nationella skatteapparater – inte bara om att följa spridda råd från tillfälligt engagerad utländsk expertis. I Grekland står krishanteringen och faller med detta. Utan ett mer effektivt skattesystem är det svårt att se att landet ska kunna komma på fötter.
• EU-politiken gentemot skatteparadisen i världen behöver bli mer enhetlig. De brister som nu finns i samordningen gör trycket på paradisen för svagt.
Här borde det med gemensamma krafttag vara möjligt att föra värden på hundratals miljarder kr till EU för beskattning. I höst ska kommissionen presentera en ny EU-strategi mot paradisen. Den måste göras så slagkraftig som möjligt.
• Informationsutbytet behöver förbättras.
Här går det att åstadkomma mycket. Eurofisc är ett bra exempel. Det är ett nätverk där de nationella skattemyndigheterna framgångsrikt samarbetar mot gränsöverskridande momsbedrägerier. I juli lade kommissionen ett förslag om att stärka nätverket med en särskild snabbinsatsmekanism. Det förslaget bör snabbt omsättas i praktiken. Sparandedirektivet är ett annat bra exempel. Denna lagstiftning har sedan 2005 hindrat personer från att undvika skatt på sparande genom att gömma pengarna utomlands. I och med att EU-länderna nu automatiskt utbyter information om EU-medborgares sparkonton har fusket minskat radikalt. 2008 kom ett förslag om att skärpa direktivet som tyvärr har kört fast i EU-maskineriet. Där måste knutarna lösas upp så att de nya reglerna kan antas.
• Ytterligare ett sätt att minska fusket är att göra det enklare att betala skatt.
Att lägga mer av skattehanteringen i halvautomatiserade web-baserade verktyg är en nyckel till framgång. Där ligger bland annat Sverige långt framme, medan andra länder är ordentligt på efterkälken. Det måste även bli smidigare att skaffa sig en korrekt bild av vilka skatteregler som gäller i de olika EU-länderna. Detta är idag en snårskog. Kommissionen har talat om att skapa en heltäckande skatteportal för denna information samt om att se till att varje land har bra service-funktioner för andra EU-länders företag och privatpersoner. Den utvecklingen behöver nu drivas framåt.
Listan kan göras längre. Även på andra områden skulle gemensamma satsningar ha alla förutsättningar att ge god utdelning. Sammantaget är läget glasklart. Insatserna mot skattefusket måste lyftas klart högre på den europeiska krisdagordningen. Här finns ett helt skåp av kraftfulla krismediciner som bara står och väntar på att börja användas på allvar.
OLLE LUDVIGSSON (S)
europaparlamentariker
