I onsdags presenterades miljödepartementets avfallsutredning om hur landets avfallshantering kan förbättras. Det tog inte lång tid innan företrädare för förpackningsindustrin, som i dagsläget är ansvarig för återvinningsstationerna i Sverige, gick till attack mot utredningens slutsatser (Brännpunkt 29/8). I vanlig ordning kräver företrädarna fler utredningar innan några beslut kan tas och påpekar att det nuvarande systemet , där de sätter servicenivån utan inblandning ifrån kommunerna, ger omfattande miljövinster. De lyfter också fram samarbetsavtalen med kommuner i Stockholms län som modell.

Men faktum är att förpackningsinsamlingen inte har fungerat särskilt bra i Stockholm på lång tid. Behållare är överfulla och insamlingsstationer är stökiga och ofräscha. Tömningen av glasinsamlingen innebär höga bullernivåer. Det nuvarande återvinningssystemet i Stockholm är därför inte präglat av miljövinster i samma utsträckning som det är plågat av att Förpacknings-och Tidningsinsamlingens AB (FTI) inte lever upp till de förväntningar som miljömedvetna stockholmare har.

För att det ska vara enkelt att återvinna krävs en fungerande infrastruktur med effektiva och trevliga återvinningsstationer vid centralt belägna knutpunkter. I det avtal som är skrivet mellan Trafikkontoret och FTI står det att återvinningsstationerna ska underhållas kontinuerligt för att de ska hållas i ett adekvat skick, men detta är inte fallet. Allra minst nu när Stockholms stads nya avfallstaxa har resulterat i en stor ökning av insamlingen i stadens villaområden.

Centerpartiet i Stockholm har länge drivit frågan om att det ska vara lätt och lönsamt att källsortera. I juli i år infördes därför en viktbaserad avfallstaxa för en- och tvåfamiljshus i Stockholm, för att öka människors incitament att återvinna mer. Det ska vara enkelt att vara miljövän och det ska synas i hushållskassan när man besvärar sig med att sortera ut tidningar som kan malas ned till ny pappersmassa. Tyvärr innebär FTI:s misskötta insamlingsstationer att stockholmarna inte kan återvinna i samma utsträckning som de önskar, samtidigt som samhället går miste om en viktig resurs.

Om avfallsutredningens förslag blir verklighet kan kommunerna i Stockholms län och resten av landet, tillsammans med fria entreprenörer, utveckla insamlingen. Vi ser möjligheterna att ersätta de smutsiga och bullriga återvinningsstationerna med fastighetsnära insamling under ordnade former och med respekt för fastighetsägarnas olika förutsättningar. Varför ska villaägare behöva lasta gamla konservburkar i bilen, varför ska gamla människor behöva släpa tunga glasflaskor flera kvarter – när man skulle kunna lämna dem där man bor?

Vi stödjer därför avfallsutredningens förslag att kommunerna, på sikt, bör bli ansvariga för insamlingen, medan producenterna står för notan. Eftersom Sveriges alla kommuner har olika behov och olika förutsättningar behöver också lösningarna se olika ut och beslutas lokalt. I Stockholm innebär detta att vi ska kunna upphandla sophämtning som inkluderar sopsortering, och ställa klara och tydliga krav på utförarna för att få bukt med den rådande problematiken. Allt för att det ska vara lätt, lönsamt och trevligt att källsortera. Stockholmarnas miljöengagemang kräver pragmatiska lösningar som utgår från behovet, inte prestige.

HELEN TÖRNQVIST (C)

vice gruppledare kommunfullmäktige i Stockholm

JONAS NADDEBO (C)

gruppledare i trafik- och renhållningsnämnden