Ungdomar viker ut sig på nätet på ett sätt de aldrig skulle göra i det verkliga livet. Obehagliga erfarenheter och mer kunskap gör dem inte mer försiktiga. Det visar en ny undersökning som ­Datainspektionen har låtit göra.

För andra året i följd har Datainspektionen låtit ett forskningsföretag fråga 500 ungdomar i åldrarna 14 till 18 år hur de ser på webben och integriteten.

Svaren visar på ett riskbeteende. Datorn är den viktigaste prylen i unga människors liv; hela 85 procent surfar och chattar dagligen, de flesta flera gånger om dagen (”bara” 52 procent skickar sms dagligen).

Undersökningen visar att unga människor är väldigt öppna på ­internet och de begränsar inte sin användning av integritetsskäl. Hela 86 procent av de tillfrågade har lagt ut bilder av sig själva och tre av fyra skriver kommentarer på nätet under sitt riktiga namn.

Ett överraskande resultat är att ökad kunskap inte tycks påverka beteendet. Tydligen är det så viktigt att använda nätet fullt ut att man medvetet utsätter sig för riskerna.

Men den som tycker att han inte har något att dölja, är inne på farliga vägar. Vi har alla något att dölja. Du är ju den bild av dig som finns på nätet, och den bilden är mycket svår att ändra. Och information som du har lagt ut finns alltid sparad någonstans.

Långt senare kan den dyka upp; en arbetsgivare kan leta fram den när du söker jobb, den kan också användas av bedragare, bondfångare eller till och med utpressare.

Många av ungdomarna i undersökningen har redan erfarenheter som borde göra dem mer försiktiga. Mer än hälften av de tillfrågade säger att någon har skrivit ”oschyssta saker” om dem på webben, en fjärdedel uppger att de har blivit sexuellt trakasserade och var fjärde ungdom har varit med om att någon annan har använt deras identitet på webben.

Men det tycks inte bekymra dem.

Vad blir då slutsatsen? Och vilken blir Datainspektionens roll? Riskbeteendet beror uppenbarligen inte på bristande kunskaper, så det går inte att ”utbilda bort”.

Problemet tycks vara grundinställningen till den personliga integriteten eller, mer vardagligt, ”rätten att få vara i fred”.

Självfallet är det inte Datainspektionens uppgift att tala om när någon bör känna sig kränkt, men vi vill presentera fakta, peka på risker och verka för alternativa, mindre integritetskänsliga lösningar.

Om vi ska kunna ändra de grundläggande attityderna, måste alla hjälpa till: beslutsfattare, lärare och inte minst föräldrar.

Göran Gräslund

Datainspektionens generaldirektör

Chatta med GD. Europarådet har utnämnt den 28 januari till Data Protection Day. I år deltar 26 länder och ”Ungdomar och integritet 2008” är Sveriges bidrag. Rapporten publiceras i dag på www.datainspektionen.se. På förmiddagen i dag kan du chatta med Göran Gräslund om rapporten och ­andra integritetsfrågor.