Politiskt är hans makt nästintill oinskränkt. Endast ekonomin sätter käppar i hjulet. Övriga partier i Stockholmsalliansen samt moderata partikolleger böjer sig för hans vilja. Mikael är en kompetent politiker och stor visionär, men han vill sätta sig själv på kartan och det fort.

Frågan vi måste ställa oss är: ska en stad som funnits i 750 år tillåtas få förändras i den rasande takt som nu sker?

En alltmer eskalerande centraliseringsprocess håller på att ta form. Kultur- och naturvärden samt det demokratiska inflytandet har flera gånger fått stryka på foten det senaste året. Är allmänheten eller ens majoritetens egna politiker medvetna om detta?

Vi är inne i en alarmerande utveckling. Idag finns en planprocess som låter många aktörer komma till tals. Det kan ta sin tid att få igenom storslagna projekt.

Men vi är övertygade om att många människors inflytande i dessa stora frågor är bättre än bara ett fåtal.

Denna princip är nu hotad genom att en översyn görs över hur plantiden ska kunna kortas. Verkligheten är dock den att många demokratiska och skyddande delar i stadsbyggandet redan har skrotats.

De lokala politikerna i stadsdelarna ska inte längre kunna få ha en åsikt om byggprojekten i sin egen stadsdel. Stadsdelsnämnderna är från och med januari 2008 inte längre remissinstanser i byggnadsärenden.

Under 2007 har stadsbyggnadskontoret tagit fram något som går under arbetsnamnet ”rullande översiktsplanering”. I och med införandet av detta undermineras Stockholms översiktsplan från 1999. Översiktsplanen har tidigare ändrats vart 12:e år. Nu ska den kunna ändras successivt. Det minskar demokratin och godtycket ökar.

Stockholms byggnadsordning, stadsbyggnadskontorets tjänstemän och remissinstanser som Skönhetsrådet och Stadsmuseet har kategoriskt körts över och blivit alltmer verkningslösa. Det handlar inte längre om enstaka projekt utan ett systematiskt ifrågasättande av de sakkunnigas utlåtanden. Om kultur- och naturvärden står i vägen för kortsiktig ekonomisk vinning får de ovillkorligen ge vika.

Hus och hela områdens ursprungliga karaktärer - ofta betecknade som riksintressen - förvanskas i snabb takt. Villastäderna och de tidiga funkisområdena är speciellt utsatta. Grönområden och ytor för rekreation betraktas numera som hinder för Stockholms utveckling.

Det hela är inte bara olycksbådande utan även direkt onödigt.

Kulturvärden är inget hinder för en regions utveckling. Tvärtom har dessa visat sig få en allt större betydelse för orters konkurrensförmåga.

Martin Hansson (mp)

Stockholms Stadsbyggnadsnämnd

Cecilia Obermüller (mp)

Stockholms Stadsbyggnadsnämnd

Patrik Slimane (mp)

Farsta stadsdelsnämnd