Den fobiska rädslan är en inre röst som pratar så högt att omvärldens ljud inte når in. Därför misstolkar så många män och kvinnor den feministiska ideologin.

Pär Ström delar sin syn på feminismen med stora delar av befolkningen: enligt honom har feminismen en dold agenda som syftar till att ge kvinnor mer makt än män. Enligt samma idé har feminister en dålig syn på män. Inget kunde vara mer fel.

Feminister vill se fler kvinnliga chefer och höjda löner i kvinnoyrken. Inte för att kvinnor ska sätta sig över män. Men för att vi behöver en annan fördelning av makt och pengar än den vi har idag om vi vill leva i ett jämställt samhälle.

Feminister har inte en dålig manssyn eller tror att män ”konspirerar i bastun om hur kvinnor bäst kuvas”. Vi utgår från den verklighet vi ser.

Vem som helst som satt sin fot på en handfull arbetsplatser har varit med om att kvinnors idéer ignoreras och att viktig information delas på ett strategiskt sätt så att vissa personer, oftast kvinnor, har sämre utgångspunkt på möten.

Om Pär Ström aldrig har sett denna skevhet måste han ha arbetat på exceptionellt jämställda arbetsplatser – eller haft sina feminismfobiska skygglappar på. Att se män försöka härska över kvinnor är smärtsamt för en man. Risken är stor att man själv varit en del av kvinnoföraktet. Hellre då att inte se sin egen del i problemet.

Pär Ström önskar att samhället tar tag i vissa mansproblem. Just de problem han nämner har uppmärksammats av svenska feminister. Att pappor ska ha bra relationer till sina barn, att freda män från våld och att ge män kunskap är bara några exempel på frågor som modiga och coola feminister tar tag i genom aktivistgrupper, läsecirklar, fan- zines, med mera.

Kanske skulle Pär Ström bli positivt överraskad om han skakade av sig sin fobi och gick på feministkafé. Feminister är mer lika honom än han själv tror. Och han skulle till sin förvåning se att den svenska feminist­rörelsen innefattar en hel del män.