Många som felaktigt och ofta helt utan egen förskyllan har hamnat i kronofogdens register har inte kunnat få en fungerande rättelse utan har hamnat i svartlistning hos kreditupplysningsföretag. Problemet ska nu lösas.

Enskilda personer har inte fått lån, nekats hyra bil, eller fått nej på ansökan om kontokort på grund av att de är registrerade som skuldsatta, trots att det i efterhand visat sig att det inte stämmer. Detta problem har uppmärksammats i medierna. Ett stort antal människor har vittnat om problemet med att felaktigt vara registrerad hos kronofogden och inte kunna bli struken. En har varit Lars Adaktusson, som skrivit om saken i SvD den 19 december.

Den praxis som råder i Kronofogdemyndighetens databas gällande ändringar och rättelser är mycket restriktiv. I samband med personuppgiftslagens tillkomst i slutet av 1990-talet skärptes praxis. Begreppet ”missvisande” om uppgifter i databasen upphörde att användas som kriterium för rättelse.

Det medförde att uppgifter som hade förts in och senare visat sig vara felaktiga, i vissa fall inte har rättats. En komplikation har varit att kronofogdemyndighetens databas även ska fungera som myndighetens diarium och därför måste innehålla alla de ansökningar som faktiskt har inkommit. Det innebär att alla införda uppgifter och händelser måste sparas och inte får raderas.

Regeringen ändrar lagen för att rätta till detta. I en promemoria som skickas på remiss föreslås att det i lagen om behandling av uppgifter i kronofogdemyndighetens verksamhet tas in en rättelsebestämmelse där begreppet ”missvisande” används, och sålunda kan tillämpas på de aktuella fallen.

På grund av databasens diariefunktion, kan dock uppgifter inte raderas helt och hållet. ”Missvisande” uppgifter ska däremot kunna blockeras. För att kronofogdemyndigheten inte ska tvingas lämna ut blockerade uppgifter om de av utomstående begärs utlämnade med stöd av tryckfrihetsförordningen föreslås en särskild sekretessregel för de blockerade uppgifterna.

Slutligen föreslås en ändring i kreditupplysningslagen av innebörden att blockerade uppgifter skall gallras och alltså inte får ­användas vid kreditupplysning.

I och med dessa förändringar bör vi nu komma till rätta med problemet att människor som på felaktiga grunder har hamnat i kronofogdens register inte har kunnat få rättelse. Därmed ökar rättstryggheten för enskilda och i förlängningen förtroendet för våra myndigheter.