Regeringens löfte om att avskaffa fastighetsskatten har inte hållits. Nu blir det en skatteomläggning med i vissa fall höjd skatt på ­boendet, medan fastigheter med mycket höga taxeringsvärden får stora sänkningar. Det beslutade riksdagen om igår.

Många upptäcker snart att boskatten har höjts när man räknar in effekterna av skatten på uppskoven.

För det enskilda hushållet blir de nya reglerna nyckfulla och ­omotiverade. Det är märkligt, då regeringens främsta ­argument för att ändra nuvarande system var just att det är nyckfullt och lett till oväntade skatte­höjningar.

Några exempel: En av Riksbyggens bostadsrättsföreningar i Årsta får nästa år sänkt fastighetsskatt med 111000 kr. För en trea blir effekten ca 28 kronor per månad. Det räcker till en 90 grams hamburgare.

Men om bostadsrättshavaren har ett uppskov på till exempel en miljon kr medför det ny skatt med 5000 kr per år, ett inte alls ovanligt exempel.

HSB Stockholms beräkningar vis­ar på liknande resultat. Lägen­heter i innerstan får påtagligt lägre fastighetsskatt, drygt 3000 kr för en vanlig lägenhet. Men ett ganska måttligt uppskov på en miljon kronor ger 5000 kr i ny skatt så där blir det förlust när regeringen ”avskaffar” fastighetsskatten.

I bostadsrättsföreningar från 60-talet i Tyresö sjunker fastighetsskatten något eller inte alls. Med ett uppskov på 500000 kr blir nettoförlusten över 2000 kr per år. Det går tyvärr också att hitta många exempel från miljonprogrammets bostadsrätter som hamnar bland förlorarna.

Många bostäder som byggs och planeras just nu är tänkta att attrahera 30-och 40-talister bland villaägare som vill bo mer bekvämt. Hur förändringarna i skatte­reglerna påverkar denna centralt viktiga grupp är en stor osäkerhetsfaktor.

Medelålders och äldre som, med hopsparat kapital bundet i en villa, söker ny bostad drabbas alldeles särskilt av den oannonserade uppskovsskatten.

Pensionärer som säljer sina bostäder får med det nya systemet egentligen betala dubbelt. Dels har de under alla år betalat fastighetsskatt, dels får de nu betala den högre reavinstskatten och eventuell uppskovsränta om de flyttar från en villa till en ­bostadsrätt.

Samtidigt får många också en högre månadskostnad, eftersom den är högre i en modern lägenhet än i ett äldre småhus. Tröskeln för att flytta blir därmed högre. Det finns en myt om att pensionärerna är en gynnad grupp, men faktum är att de som är 75 år eller äldre har en lägre disponibel inkomst än någon annan grupp. Medan löntagare haft en lönetillväxt realt på 40 procent 1992 till 2006, har en pensionär fått nöja sig med 0,1 procent.

Till de icke förutsedda effekterna hör också frågan om hur de nya uppskovsreglerna påverkar bostads­byggandet. Dagens relativt höga nivå är inte alls given framöver. Ökad flyttskatt och ganska måttliga räntehöjningar kan innebära stora problem för bostadsbyggandet.

Alla partier talar sig varma för att det behövs förutsägbara villkor för boskatterna. Inget parti har dock ansträngt sig för att ta ett helhetsgrepp över hur skatter och bidrag bör samverka för att skapa långsiktiga spelregler och förutsägbarhet.

De nya boskatterna från nästa år, som riksdagen nyligen har beslutat om, kan med stor sannolikhet bli en parentes eftersom oppositionen har deklarerat att man river upp beslutet om man kommer tillbaka i regeringsställning.

Om politikerna menar det man säger borde man göra upp över blockgränserna om boskatterna. Planerare, byggherrar och ­enskilda hushåll behöver få veta vad deras beslut får för kon­sekvenser.

Kent-Olof Stigh

ordförande, HSB Riksförbund

Sten-Åke Karlsson

vd Riksbyggen

Lars Wettergren

ordförande, PRO

Mats Bergström

t f förbundsordförande, SPF