Replik | Immigration
Lars Jansson hävdar i en i flera avseenden märklig och missvisande artikel att invandringen kostade 267 miljarder kronor år 1999. Detta är en helt orimlig siffra, ungefär tio gånger så hög som den faktiska. Jansson anger ett antal mycket höga utgiftsposter för främst den offentliga sektorn, men anger inte hur han har kommit fram till dessa.

Däremot är det uppenbart att han dubbelräknar. En post i hans beräkningar är "inkomstförluster" som skulle uppkomma genom den svåra arbetsmarknaden för invandrare. Men dessa "förluster" har ju Jansson redan tagit hänsyn till vid beräkning av de offentliga transfereringar som går ut till invandrare och till att deras skattekraft blir lägre genom deras höga arbetslöshet.

Vidare är det oklart hur han avgränsar invandrarbefolkningen. Ibland tycks han mena både första och andra generationsinvandrare. När han presenterar sysselsättningstal talar han om utrikes födda (första generationen invandrare) men kostnadsposterna avser första och andra
generationsinvandrare. Det finns flera studier som visar att arbetsmarknadsläget är väsentligt mycket bättre för den andra generationens invandrare än för den första.
Dessutom ställer inte Jansson den relevanta frågan "kostnad för vem". Läsaren kan ju få intrycket av Janssons framställning att den infödda befolkningen belastas med 267 miljarder kronor per år.

Detta är naturligtvis inte fallet redan av de skäl som nämnts men också av följande skäl: för den infödda befolkningen är den relevanta frågan i stället hur stor är skillnaden mellan vad invandrarna tar i anspråk av den offentliga sektorn och vad de bidrar med i form av direkta och indirekta skatter samt socialförsäkringsavgifter.

För närvarande är läget att invandrarna årligen tar i anspråk cirka 30 miljarder kronor mer av den offentliga sektorn än vad de bidrar med i form av direkta och indirekta skatter samt socialförsäkringsavgifter. Denna skillnad finansieras av infödda, vilket således blir kostnaden för denna grupp.

Den väsentliga förklaringen till nettokostnaden är den höga arbetslösheten bland invandrarna. På samma sätt var den goda sysselsättningssituationen bland arbetskraftsinvandrarna under 1950, 1960 och 1970-talen förklaringen till att invandrarna då gav ett positivt nettotillskott till den offentliga sektorn, vilket kom den infödda befolkningen till del.

Om sysselsättningsläget för invandrarna åter skulle bli lika gynnsamt som då skulle nettotillskottet åter kunna bli positivt.

Jan Ekberg
professor i nationalekonomi
Eskil Wadensjö
professor i nationalekonomi