Eventuella kvardröjande tvivel om president Bushs syn på USA:s roll i världen bör ha förflyktigats efter hans tal vid inaugurationen, hans kommentarer vid presskonferensen efteråt och nu senast talet till kongressen.
Att sprida frihet och demokrati "är den mission som skapade USA". Vid presskonferensen sa sig Bush se fram emot att "leda världen" i kampen för frihet. Till kongressen sa han, att "vi vet vart Försynen leder oss".
Presidenten har tidigare ofta hävdat, att USA:s värden är av Gud givna och tillhör alla folk.
"Det finns ett värdesystem som inte får ifrågasättas, och det är de värden vi hyllar. Och om dessa värden är goda nog åt oss, är de goda nog åt andra."

Sedan den 11 september har Bush framställt väpnad amerikansk världshegemoni som medlet till genomförande av USA:s mission.

Inspirerad och påhejad av sina så kallat neokonservativa stödjare har han anammat en ny amerikansk nationalism, som hyllar USA:s moraliskt dygdiga makt. Till kongressen sa han på onsdagen, att "vi lever i det land
där de största drömmarna föds".
Det enorma säkerhetspådraget vid presidentinstallationen, vilket vida överträffade vad en romersk kejsare kunde åstadkomma, vittnade symboliskt om USA:s överväldigande styrka och imperialistiska ambitioner.

Den ideologi som rättfärdigar den nya amerikanska nationalismen är frapperande lik den som förkunnades av vissa frihetsentusiaster i Europa, de så kallade jakobinerna, den franska revolutionens upphovsmän.

Även de ansåg sig vara dygdiga förkämpar för universellt giltiga principer, varav "frihet" stod i förgrunden.
Jakobinerna följde Jean-Jacques Rousseau (1712-78), som hävdade att människan föddes fri, men hade förslavats under nedärvda traditioner och institutioner.

Den franska revolutionen blev allt blodigare och kulminerade i terror. Representanter för den gamla ordningen mötte giljotinen.
Jakobinerna tilldelade Frankrike uppgiften att befria mänskligheten. Europa och andra delar av världen kastades in i utdragna krig.
James Billington, chefen för det amerikanska
kongressbiblioteket, lät i en berömd bok frasen "en eld i människors sinnen" beskriva det revolutionära sinnelag, som med tiden skulle omstörta västvärlden och ge upphov även till den kommunistiska revolutionen 1917.

I dag har kommunismen kollapsat, men en ny universalistisk ideologi håller på att ersätta den.

En skillnad mellan den gamla och den nya jakobinismen är att den senare korat USA, inte Frankrike, till mänsklighetens frälsare. Annars är kontinuiteten påfallande.
Presidenten gick vid installationen rentav så långt, att han uttryckligen associerade USA:s kamp för frihet med frasen "en eld i människors sinnen". Tydligare hade han inte kunnat uttrycka släktskapet med jakobinismen.

Man kan dock undra om Bush, eller ens hans talskrivare, förstod, att han åtminstone retoriskt gav uttryck för en anda, som skapat några av historiens mest monstruösa regimer.

När Sovjetunionen kollapsade, hävdade nyjakobinerna, som i USA paradoxalt nog ofta kallas "neokonservativa", att USA skulle utnyttja sin
ställning som enda supermakt till att sprida sina universellt giltiga principer.
De krävde "moralisk klarhet" i utrikespolitiken. Gott stod emot ont.
Efter den 11 september blev George W Bush deras främste talesman. Han ställde USA i tjänst hos vad han kallar "den globala demokratiska revolutionen". Kriget mot Irak var, sa han, "det första steget" i denna revolution.

Inget tyder på, att debaclet i Irak med dess förstörelse och tiotusentals döda och lemlästade fått Bush att ompröva sina ideal.
Ledande neokonservativa berömde presidentens tal. Robert Kagan menade i Washington Post, att bekämpning av terrorismen inte var "en tillräcklig paradigm för amerikansk utrikespolitik det var för snävt, för begränsat". Bättre att basera politiken på tidlösa "universella aspirationer".
De neokonservativa betraktar sig själva som representanter för en progressiv, ja, revolutionär kraft. Det USA de identifierar sig med har inte djupa rötter i Europa och England.

De neokonservativa har i teorin konstruerat fram ett
annat Amerika, som bryter radikalt med historien. "Att fira Amerika är att fira revolution", menar professor Harry Jaffa, en ledande lärjunge till den 1973 avlidne professor Leo Strauss, som har beundrare överallt i Bushadministrationen.
Den amerikanska revolutionen för "frihet" kan synas mild "i jämförelse med senare revolutioner i Frankrike, Ryssland, Kina, Kuba eller annorstädes", skriver Jaffa, men "den förkroppsligade likaväl den största skapande omvälvning som mänsklighetens historia känner".
En annan ledande neokonservativ, Michael Ledeen, som var rådgivare i säkerhetsfrågor i Ronald Reagans Vita Hus, hyllar amerikansk frihet därför att den bryter ner traditionell kultur.
Det USA Michael Ledeen beundrar beskriver han så här:
"Skapande förstörelse är vårt signum, både inom vårt samhälle och utomlands. Vi bryter ner den gamla ordningen varje dag Våra fiender har alltid hatat denna virvelvind av energi och skapande som hotar deras traditioner [Vi] måste förstöra dem för att främja vår historiska
mission."

Enligt Irving Kristol, som brukar kallas neokonservatismens gudfader, är dagens USA en stor nation "vars identitet, i likhet med gårdagens Sovjet, är ideologisk".

Kristols son, William, den kanske mest synlige av alla de neokonservativa, hävdar, att USA för att kunna sprida sina principer måste ha en väldig militär styrka och andra statliga resurser.
Det gamla amerikanska motståndet mot en stark och centraliserad federal statsmakt måste bort. Enligt Irving Kristol har det varit neokonservatismens historiska roll "att omvända det republikanska partiet, och konservatismen i allmänhet, mot deras vilja".
Att neojakobinerna av många kallas neokonservativa förråder nästan total begreppsförvirring.

Det USA som neojakobinerna hyllar visar nästan ingen likhet med det USA som grundlagsfäderna representerade. Dessutom föddes den moderna konservatismen i opposition mot jakobinsk ideologi.

Konservatismens fader i den engelsktalande världen, engelsmannen Edmund Burke (1729-97), var en liberal, en Whig,
som stod de amerikanska kolonisterna nära i tvisten med England. Burke angrep också passionerat de abstrakta jakobinska idealen, vilka han ansåg förråda en tyrannisk och pockande maktvilja. Burke varnade speciellt för abstraktionen "frihet."

De amerikanska grundlagsfäderna satte liksom Burke sann frihet i nära samband med maktbegränsning, självkontroll, moderation och kompromissvilja. Jakobinsk "frihet" däremot rättfärdigar obegränsad, imperialistisk makt.

Fotnot: Ryns bok America the Virtuous: The Crisis of Democracy and the Quest for Empire utreder hur krisfenomen i det amerikanska samhället gynnat framväxten av en ny imperialism.