Vi har fått en utmaning från ekonomerna på Svenskt Näringsliv (Brännpunkt 4/11). De tycker att lärarna borde fokusera på höjd kvalitet och vara mer i skolbyggnaden. När det gäller utbildningskvaliteten antar vi gärna utmaningen. Lärare och skolledare tvingas ägna alltför mycket tid åt administration istället för åt undervisning, planering och skolutveckling. Vi är överens med författarna om att skolan behöver bättre uppföljning, mindre administration för lärare och skolledare samt höjda lärarlöner.

Däremot görs flera tankevurpor i ekonomernas syn på lärares arbetssituation. Man menar att lärare behöver mer tid för varje elev och tycks komma till slutsatsen att det kan ske genom större klasser. Det bygger på ett antagande om att klasstorleken inte spelar någon större roll för elevernas resultat. Både forskning och lärares upplevelser visar på det rakt motsatta. Högre kvalitet på undervisningen kräver generellt sett mindre elevgrupper.

Debattörerna driver tesen att resurser inte spelar så stor roll. Men ingen påstår att endast mer resurser löser alla problem. Det handlar självklart om rätt resurser till rätt elev i rätt tid. Men vad är mer tid för lärarna tillsammans med eleverna om inte resurser? Vad är en stärkt administration i skolan om inte resurser? Och vad är höjda lärarlöner om inte resurser?

De hävdar dessutom att lärare arbetar för litet i skolan. Men lärare jobbar idag lika mycket som alla andra på arbetsmarknaden – och i många fall mer. Lärarna är i skolan från det att eleverna kommer till skolan på morgonen tills de går hem på eftermiddagen. Vad lärare behöver är mer tid med varje elev, tid till förberedelser och för att driva utvecklingen av skolan framåt.

I verkligheten ökar idag lärarnas arbetstid. Det sker utan pedagogisk idé och endast för att skära kostnader. Vi får fler elever i varje klass, färre speciallärare och ännu fler arbetsuppgifter för lärare utanför kärnuppdraget.

Detta drabbar alla elever. När lärare ska göra allt fler saker på samma tid, vem ska då hinna ansvara för kvaliteten i undervisningen och värna elevens rätt att nå kunskapsmålen? Det borde Svenskt Näringslivs ekonomer och andra istället sätta ljuset på.

EVA-LIS SIRÉN

Lärarförbundet

METTA FJELKNER

Lärarnas Riksförbund