För 60 år sedan, den 12:e augusti 1949, upprättades Genèvekonventionen som utgör grunden för den internationella humanitära rätten, ofta kallad krigets lagar. Det är ett regelsystem som näst intill alla världens stater har kommit överens om för att skydda människor och begränsa mänskligt lidande under väpnade konflikter. Den fjärde Genèvekonventionen syftar specifikt till att skydda civilbefolkningen från krigets konsekvenser såväl under väpnad konflikt som under ockupation. Enligt den fjärde Genèvekonventionen är det förbjudet att förflytta sin egen civilbefolkning in på ockuperat område.

I juni 1967 ockuperade Israel Gaza och Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Sedan dess, det vill säga under 42 år, har Israel kontinuerligt brutit mot den internationella humanitära rätten genom att låta civila israeler, så kallade bosättare, flytta in på ockuperat område.

Det internationella samfundet har med jämna mellanrum protesterat mot Israels agerande. Ett uttalande här, en FN-resolution där. Under tiden har antalet isra e liska bosättningar – segregerade samhällen där boende med få undantag endast är tillåtet för israeliska medborgare och personer med judisk börd – bara växt.

Idag lever en halv miljon israeliska bosättare i 149 bosättningar runt om på den ockuperade Västbanken. Omkring 200000 av dem bor i östra Jerusalem som har stort symbolvärde, och ibland omnämns som en framtida palestinsk huvudstad.

Bosättningarna är sammankopplade med varandra och Israel genom ett separat vägnät avsett för bosättare, den israeliska armén och andra israeler. Till följd av detta har Västbanken blivit uppdelad i små öar av land med begränsade kommunikationsmöjligheter.

Detta påverkar, på ett fundamentalt vis, palestiniers möjligheter att leva ett vanligt liv genom att bland annat försvåra handel, tillgång till arbeten, sjukhus, skolor och universitet.

En anledning till att internationell humanitär rätt förbjuder en ockupationsmakt att förflytta sin egen civilbefolkning in på ockuperat område är att dessa personer riskerar att få en privilegierad ställning gentemot den ockuperade civilbefolkningen.

FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, menar att just detta har skett på det ockuperade palestinska territoriet. Den israeliska bosättarrörelsen har gett upphov till två separata system av rättigheter och privilegier som främst gynnar israeliska medborgare på bekostnad av de över två miljoner palestinier som lever på Västbanken. Bosättarna på Västbanken lyder under israelisk civilrätt medan palestinier lyder under militärdomstolar, vilket innebär att en individs rättigheter bestäms av dennes nationella identitet. Denna situation utgör ett brott mot rätten till lika behandling som slås fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Trots Israels uppenbara brott mot Genèvekonventionen, och trots att det internationella samfundet är enigt om att bosättningarna utgör ett stort hinder för en fredlig lösning på konflikten, förhåller sig omvärlden passiv. Mellan sina bosättarkritiska uttalanden har EU förhandlat fram fördelaktiga handelsavtal med Israel som inte på något sätt är kopplade till Israels åtaganden enligt den internationella rätten eller till framsteg i fredsprocessen.

Israels kolonisering av ockuperat territorium måste genast upphöra. Den kan inte längre tolereras. Sverige och EU måste agera aktivt och kraftfullt för att Israel ska börja efterleva internationell humanitär rätt. Vi anser det vara självklart att EU:s associationsavtal med Israel borde villkoras och att ingen uppgradering av avtalet kan ske innan Israel fryst all utvidgning av bosättningarna och landet börjat respektera internationell rätt.

EU:s nuvarande förhållningssätt urholkar förtroendet för Genèvekonventionen och förvandlar internationella lagar till urvattnade paragrafer.

Sverige har i och med det rådande ordförandeskapet en unik möjlighet att påverka EU:s förhållningssätt till Israels bosättningspolitik. Sverige och EU måste verka för att återupprätta Genèvekonventionens och den internationella humanitära rättens trovärdighet genom att agera för att stärka deras syften: att ge skydd till människor och begränsa mänskligt lidande under konflikter. Använd den möjligheten, Fredrik Reinfeldt!

ELISABETH LUNDGREN

generalsekreterare för Kristna Freds

JOHANNES MOSSKIN

OLLE SVAHN

båda från organisationen Settlerwatch