Ekologiskt lantbruk bygger varken på dogmer eller på naturromantik. De SLU-företrädare som skriver på Brännpunkt 12/7 borde veta att värderingsfri forskning inte finns.

Det ekologiska lantbruket utgår från att jordens fossila resurser är begränsade och att vi behöver utveckla lösningar som ger en hög produktion med lokala förnybara resurser. Det är inte mer dogmatiskt än att utgå från en oändlig tillgång på ändliga resurser och att vi i den rika delen av världen har rätt till en oproportionerligt stor mängd.

Dagens lantbruk har bidragit till stora globala miljöproblem, till exempel en minskad biologisk mångfald, övergödda hav och jorderosion. Att tro att mer av samma typ av lantbruk ska lösa problemen är möjligen något dogmatiskt.

Det ekologiska lantbruket har stora miljöfördelar. Forskning visar att:

•Ekologisk odling gynnar biologisk mångfald. Det finns i genomsnitt 30 procent fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella.

•Mekanisk ogräsbekämpning ofta ersätter kemisk på ekologiska gårdar. Trots detta orsakar konven- tionella gårdars handelsgödsel- användning högre energianvändning och större växthusgasutsläpp.

•Ekologiskt lantbruk binder in mer kol i marken än konventionellt, vilket bidrar till att mildra växthus- effekten. Detta sker genom en mer varierad växtföljd och odling av fleråriga grödor.

•Ekologisk odling bidrar inte till att kemiska bekämpningsmedel läcker ut i naturen. Bekämpningsmedelsrester finns oväntat ofta i vattendrag i områden med intensivt jordbruk och tvärtemot vad som hävdas i artikeln, påverkar dessa vattenlevande organismer.

•En ensidig handelsgödselanvändning utarmar jordarna. I stort sett bara tre näringsämnen tillförs, medan man i skörden varje år bortför många fler. Kretslopp av näringsämnen mellan djur och växter och stad och land löser detta.

•En stor internationell genomgång visar att skördarna i ekologisk produktion är i snitt 10 procent lägre än i konventionell. I låginkomst- länder ökar ofta skördarna när man övergår till ekologiska metoder. I Europa är skördarna i snitt 30 procent lägre.

Vår framtid är i många avseenden mindre förutsägbar än någonsin tidigare. Därför är det viktigt att forska kring många olika tänkbara utvecklingsinriktningar för fram- tidens livsmedelsförsörjning. Den onyanserade debatt som Marit Paulsen (FP) startat, med några själv- utnämnda SLU-företrädare som vapendragare är kontraproduktiv.

JOHANNA BJÖRKLUND

forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU