Ett nytt internationellt avtal är på väg att ge tullen behörighet att genomsöka mediaspelare i jakt på piratkopierat material. Resenärer kan komma att uppmanas lämna över MP3-spelare, bärbar dator och mobiltelefon för kontroll vid utlandsresa.

Avtalet som ger tullen sådana befogenheter har inte debatterats i Sveriges riksdag, har inte prövats i lagrådet eller andra remissinstanser och har inte diskuteras i medierna. Myndigheter, organisationer och medborgare har inte fått möjlighet att ta ställning till detta nya regelverk i en öppen debatt.

ACTA, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, är ett handelsavtal mot varumärkesförfalskning. Det innehåller förutom tullbestämmelser också åtgärder mot immaterialrättsintrång, som till exempel utökat ansvar för internetleverantörer.

USA och Japan tog initiativet till avtalet för två år sedan och kommissionen förhandlar för EU:s medlemmars räkning. En talesman för Bush-administrationen gjorde i höstas gällande att innehållet inte kommer att göras tillgängligt för allmänheten förrän parterna godkänt avtalstexten.

Om Obama-administrationen, liksom tidigare Bushs, har den inställningen kan det komma att bli omöjligt att besluta om ACTA på ett demokratiskt sätt.

De hemliga förhandlingarna riskerar att skapa prejudikat för det man skulle kunna kalla hemlig lagstiftning, i bjärt kontrast till alla stora ord om transparens, på tvärs mot bindande rättsfall från EG-domstolen och i strid mot fördragen som anger att lagstiftning inom EU ska ske med största möjliga insyn.

ACTA fungerar i praktiken som lagstiftning och kommer att vara bindande för EU:s medlemsländer.

Frågorna kring piratkopiering och internetleverantörernas eventuella ansvar för piratkopiering är brännheta inte bara i den offentliga debatten. Dessa frågeställningar är högaktuella både i det pågående lagstiftningsarbetet i Europaparlamentet med telekompaketet och i riksdagens arbete med IPRED.

Om ACTA påverkar dessa områden pågår alltså hemliga förhandlingar parallellt med offentlig lagstiftning. Det är inte acceptabelt.

Därför har amerikanska, kanadensiska och europeiska medborgarrättssorganisationer krävt att få se avtalet, Europaparlamentet krävt offentliggörande och begärt veto under samtyckesförfarandet, och motioner lagts i riksdagen med samma tema.

Regeringen måste agera snabbt och med kraft för att starta ett traditionellt remissförfarande. Vår svenska demokratiska rättstradition står helt främmande till hemliga internationella överenskommelser som får status som lag i vårt land.

Erik Josefsson

kandidat, V, till Europaparlamentet

Karl Sigfrid

riksdagsledamot, M

Erik Laakso

socialdemokratisk debattör

Erik Hultin centerpartiet

CenterUppropet.se