Idag är det bara mellan 5 och 10 procent av Sveriges hushåll som har råd att köpa eller hyra en ny bostad. Detta om maximalt 25–30 procent av nettoinkomsten ska användas för bostaden. Dessutom finns det en grupp som har råd, men hindras av olika regler på hyresmarknaden och hos bankerna.

Detta är ett stort bostadspolitiskt problem. Samtidigt byggs bostäder av fel kvaliteter till för höga priser.

Vi har tre parallella problem: För höga nybyggnadspriser, en alltför sluten hyres- och lånemarknad och brister i kvalitetstänkandet inom byggsektorn. Alla tre problemen skulle kunna lösas av en ny upplåtelseform, hyrköpsrätten.

Hyrköpsrätten innebär att hyra en bostad och samtidigt få ett bindande förhandslöfte, option, att få köpa just denna bostad som en bostadsrätt om ett lämpligt antal år.

Byggmästaren förvaltar och hyr ut i god kontakt med de boende under ett antal år, då de boende kan amortera av sin kapitalinsats – räntefritt – som en fast avtalad kostnad till fastighetsägaren eller ett bosparinstitut. Hyresgarantin fördelar riskerna.

Under tiden som hyresgäst tränar man upp sin förmåga att driva byggnaden tillsammans med övriga ­optionsinnehavare. Formellt förvaltas byggnaden av hyresvärden, som en gång beställde och lät bygga eller själv byggde huset.

Byggherren är under sin ägartid enligt lag ansvarig för byggnadens kvaliteter och byggnadens egen inverkan på driftskostnaderna. Fel och brister, som idag står för en ansenlig fördyring av driften, blir uppenbart olönsamma.

Efter lämpligt antal år har de boende både skolat in sig i förvaltandets vedermödor och betalat in sig räntefritt. Det ekonomiska, tekniska och sociala ansvaret kan nu gå från byggherre/byggmästare till boende.

Byggherren kan tillsammans med nya nischbanker och med stöd av kommunala hyresgarantier, ta den initiala topprisk som dagens banker inte gör, eftersom byggherren vet att det står ett BRA hus som säkerhet för risken.

Hyrköpet knyter samman bygg­herren och brukaren under ett antal år. Detta är gynnsamt av flera skäl.

Idag bygger försäljarbyggherren där han bedömer att markvärdena är stabilt höga eller i stigande. Genom hyrköpsrätten får han incitament för att bygga långsiktigt användbara, energieffektiva, vackra, tillgängliga bostäder. Försäljarbyggherrar kan idag vältra över ansvaret för sitt bygge på de boende och deras bostadsrättsförening. Den som har makten över byggandet har inte behövt ta det fulla ansvaret för eventuella brister. Detta har staten försökt mildra på olika sätt, bland annat genom kommunal tillsyn och byggfelsförsäkring.

Marknaden försätter parterna i märkliga situationer som inbjuder till spekulation. Den som inte kan påverka kvaliteten, har ändå ansvaret och kostnaderna för den på lång sikt. Å andra sidan får dessa nya ägare vinsterna om de, efter bara ett par år, säljer i attraktivt läge och flyttar vidare.

Bostadsmarknaden är komplicerad och fungerar väsensskilt på olika­ håll i landet. Människor har olika­ förmågor och ekonomisk kraft att skaffa sig en lämplig bostad. Med hyrköpsrätten som komplement till de upplåtelseformer som ­redan finns, kan fler få bra kvalitet i sitt boende. Denna rätt kräver själv­fallet sin egen juridik, precis som de övriga.

Det finns inte här plats att redovisa detaljerna, men hyrköpsrätten blir ett återförsäkrat system, med ett väl genomtänkt och reglerat skyddsnät.

Vi slår då sex flugor i en smäll.

1. Att byggherren förvaltar sitt hus borgar för bra byggd kvalitet.

2. Boende lär sig ta hand om sitt hus, i samverkan med byggherren, då blir driften kostnads- och energieffektiv.

3. Hyresperioden kommer att fungera som en naturlig entreprenad-garantitid.

4. Modellen gynnar småskalig­ stadsförtätning och därigenom­ även socioekonomisk inte­gra­tion.

5. Social dränering i utsatta områden motverkas genom lokal bostadskarriär.

6. Fler får tillgång till nybyggnadsmarknaden, vilket är nödvändigt för alla orter under utveckling. Inflyttning och omflyttning behöver gynnas.