I Danmark har statsminister Anders Fogh Rasmussen utlovat en folkomröstning om euron under den nuvarande mandatperioden, alltså före 2011.

Samtidigt vägrar regeringen Reinfeldt att ens närma sig frågan. Inte en gång har den talat klartext om hur eurofrågan ska lösas.

Och på grund av inre motsättningar tycks också det röd-gröna regeringsalternativet vilja skjuta eurofrågan till efter nästa regeringsperiod 2014. Det köper inte Sveriges 389000 småföretagare. Det är dags att våra politiker ”talar ur skägget” om, när och hur euron ska införas i Sverige.

Helst före valet till Europaparlamentet i juni.

I januari fyllde euron 10 mycket framgångsrika år.

På det stora planet kan vi notera att det sextonde landet, Slovakien, införde euron den 1 januari. Den används nu av 329 miljoner invånare i Europa på världens största marknad. Euron har också blivit en finansiell succé. Den har blivit världens näst största reservvaluta och konkurrerar med dollarn som den viktigaste handelsvalutan.

I det lilla kan vi konstatera att samtidigt som Slovakien införde euron, så gjorde även Höganäs det. Höganäs kommun har utropat sig till officiellt eurocity, där euron nu är parallellvaluta till kronan. Även i andra ändan av vårt land, i Haparanda, är euron ett etablerat betalningsmedel. I allt större omfattning konkurrerar euron ut kronan som betalningsmedel.

Vad har då euron bidragit med?

För Europa som helhet pekar de utvärderingar som gjorts på lägre inflation, lägre räntor, mindre osäkerhet för företagen och tack vare allt detta att cirka 16 miljoner nya jobb skapats. Euron skapades för att desarmera de spänningar inom EU som olika valutor, olika politik och olika räntor innebar. Den föddes ur 1970- och 1980-talets kriser och har också visat sig fungera utmärkt i dagens kris. Det är inte svårt att tänka sig hur oerhört allvarlig dagens kris skulle ha blivit om vi – till allt annat – också tvingats hantera spekulationer mellan de olika europeiska valutorna.

Att stå utanför euron kostar således.

Valutasvängningarna innebär visserligen att vissa företag vinner, medan andra förlorar, beroende på hur dess export- och importförhållanden ser ut. Men det viktiga är att osäker–heten ökat för samtliga.

Dagens vinst kan lätt bli morgondagens förlust – viljan att satsa framåt minskar när risken ökar. Den ökade osäkerheten framgår med skrämmande tydlighet när man ser hur kronan svängt mot euron och andra valutor under de senaste åren.

Valutaosäkerheten kommer som ”lök på laxen” för alla småföretag som redan drabbats av tuffare kreditvillkor och ökad osäkerhet, såväl då det gäller finansiering som hur konjunkturen utvecklas.

Med sådana valutafluktuationer , som är högre än de flesta företags vinstmarginaler, kan en vardaglig export/importaffär bli en rejäl förlust. Osäkerheten gör att vi inte heller fullt ut kan dra nytta av den inre marknaden. Även den mest kloka och genomtänkta internationella affär riskerar att bli rena katastrofen för ett småföretag, till följd av faktorer helt utanför företagets egen kontroll.

Potentialen för ökad utrikeshandel är enorm.

Även om 92 procent av de drygt 34000 varuexporterande företagen under 2007 var småföretag så uppgick deras export endast till 11,5 procent av exportvärdet. Av varuhandelns totala importvärde i privat sektor 2007 stod småföretagen med färre än 50 anställda för cirka 23 procent, samtidigt som 95 procent av de drygt 70000 importerande företagen var småföretag.

Skulle småföretagen kunna fördubbla sin export så skulle det ge omkring 100000 nya jobb.

Av detta skäl är också småföretagen mycket positiva till euron.

En SKOP-undersökning från i höstas visar att vart femte småföretag har använt sig av euron, i form av sedlar och mynt, i sina affärer under det senaste året. Det vill säga cirka 40 000 företag med mellan 1 och 49 anställda.

Närmare 70 procent av företagen säger också att det skulle vara bra om Sverige införde euron som betalningsmedel, medan bara 16 procent är negativa till euron. Knappt 30 procent av företagen tror att finanskrisens effekter hade blivit mindre om Sverige haft euron som valuta, medan cirka 15 procent tror att krisen blivit värre.

Finanskrisen rullar vidare och lågkonjunkturen lägger sin tunga hand över Sverige.

Det är dags att lyfta upp euron på den politiska agendan.

ANNA-STINA NORDMARK NILSSON, vd Företagarna