När du idag tillträder ditt ämbete tar du på dig ansvaret för att leda ett problemtyngt Amerika i en värld som plågas av konflikter, förvirring och hat. Du står också inför den mycket utmanande uppgiften att återupprätta Amerikas trovärdighet som effektiv och föredömlig ledare i världen.

Detta kan inte uppnås enbart genom att du och din regering tar avstånd från George W Bushs missgrepp. Du måste erbjuda nyskapande strategier för att tackla många olika slags faror, bland dem den globala finanskollapsen, två heta krig (i Irak och Afghanistan), al-Qaida, kärn-vapenhot och klimatförändring.

Du bör återuppbygga de traditionella grunderna för internationell respekt för Amerika: förmågan att komma igen, optimism, stödet åt rättvisa och strävan efter fred.

Som du påpekade under din kampanj har Amerikas rykte fläckats. Ditt budskap till världen bör vara att USA, även om landet inte drar sig för att agera när det är nödvändigt, också mycket gärna lyssnar och lär.

Detta första steg är viktigt, men du kommer att behöva göra mycket mer.

Med början idag på installationsdagen, måste du sträva efter att återupprätta förtroendet för det sunda och välskötta i USA:s ekonomi. Allas ögon är vända mot dig nu. Välj rätt människor. Håll disci- plinen. Följ de regler ni slår fast och driv på i riktning mot ett ekonomiskt system som belönar hårt arbete, inte girighet.

Utomlands bör du genomföra planen att börja dra tillbaka de amerikanska soldaterna från Irak. Om du tvekar kommer du ändå att bli tvingad att göra det – av en framväxande enighet inom Irak.

Genom att ta initiativet och styra händelseförloppets tidsschema kan du överföra trovärdighet till ansvarstagande irakiska ledare istället för att tillåta radikala element att hävda att de kört ut oss.

Trots framgångar nyligen hotas Irak fortfarande av sekteristiska motsättningar. De går långt tillbaka i historien och kan endast klaras upp av Iraks egna besluts-fattare. Amerikansk trupp kan inte vara Iraks ryggrad. Det är dags att lämna över.

I Afghanistan har ett ohållbart dödläge utvecklats där en majoritet av befolkningen fruktar talibanerna, hatar Nato och saknar förtroende för sin regering. Med tanke på vad som står på spel skulle du kunna frestas att ”göra mer” i Afghanistan, men som enda åtgärd skulle det bara vara en reaktion, inte en strategi. Vår egen militär erkänner att den nuvarande inriktningen inte fungerar. Vi kan inte döda eller tillfångata oss fram fram till seger.

Vi behöver truppförstärkningar, men vi behöver också en politik som är i samklang med lokalbefolkningens förhoppningar och sådant som är särskilt känsligt för dem.

Med ditt ledarskap bör Natos främsta militära mål vara att utbilda afghanska styrkor så att de kan försvara afghanska byar, och dess huvudsakliga politiska mål bör vara att öka kvaliteten på styresskicket i hela landet.

Ekonomisk utveckling är avgörande och du bör uppmuntra globala och regionala institutioner att ta ledningen i arbetet med att bygga infrastruktur och skapa arbete. På den diplomatiska sidan bör du koncentrera dig på att förbättra samarbetet i säkerhetsfrågor mellan Islamabad och Kabul.

Allmänt sett bör de allierades insatser innebära, utöver att döda terrorister, att även förhindra värvningarna av nya kärntrupper som ska ersätta dem.

Anledningen till att vi är i Afghanistan är, utöver talibanerna, al-Qaida, som förblir en främmande grupp var den än befinner sig. Inte ens i Pakistan är dess rötter djupa och dess ledares misslyckande med att formulera en positiv handlingsplan har, hos potentiella anhängare, minskat tjusningen i aktioner à la bin-Ladin. al-Qaida är fortfarande farliga, men börjar förlora kampen om ideologierna.

Militära insatser mot specifika mål är fortfarande nödvändiga, men du bör undvika att ge dem i den muslimska världen som inte tycker som vi nya anledningar att sluta upp i leden bland dem som vill döda oss. Det är, trots allt, en viktig skillnad. Att stänga Guantánamo hjälper.

Från första dagen bör du också arbeta med att identifiera beståndsdelarna i en permanent och rättvis fred i Mellan- östern. Endast effektiv diplomati i regionen kan övertyga såväl israeler som araber om att fred ännu är möjlig.

Utan ett sådant hopp kommer alla parter att inrikta sig på en framtid utan fred och på så sätt stärka extremisternas åsikter och ytterligare komplicera alla sidor av ditt arbete.

Du kommer säkert att bli upptagen av de faror som uppstår i Mellanöstern och Persiska viken, men de bör inte få ta hela din uppmärksamhet. På samma sätt som en effektiv utrikespolitik inte kan vara helt ensidig så kan den heller inte vara endimensionell. Du bör ägna mer tid och resurser åt regioner som Latinamerika och Afrika, vilka har försummats.

Som ledare i en global tid måste du se på världen genom en vidvinkellins. Därför hoppas jag att du ska ge vårt land en ny, framåtriktad vision: att stå för de senaste vetenskapliga framstegen för att förbättra levnadsstandarden över hela världen.

Detta initiativ bör innefatta matodling, distribution av mediciner, vattenvård, energiproduktion och skydd av atmosfären. Det bör innebära en utmaning för den amerikanska allmänheten att tjäna som ett laboratorium för de miljövänligaste metoderna och att gradvis ersätta masskonsumtion med hållbar utveckling som kännetecken för den amerikanska livsstilen.

En sådan politik kan gynna framtiden genom att minska vår sårbarhet inför utpressning inom energiområdet samtidigt som det ger en tydligare och mer storslagen känsla för vad Förenta staterna egentligen handlar om.

Herr president, det ämbete som en gång innehades av George Washington, Abraham Lincoln och två Roosevelt är nu ditt. Under de kommande åren måste du hålla balansen trots ständiga knuffar från alla håll, och visa gott omdöme under trycket av händelser som är både förutsägbara och skakande.

För att göra rätt för det förtroende vi visat dig måste du ha förtroende för oss.

Gör slut på fruktans politik. Behandla oss som vuxna. Hjälp oss att förstå människor från fjärran länder och kulturer. Kräv av oss att vi arbetar tillsammans.

Påminn oss om att Amerikas bästa ögonblick inte har skapats genom att dominera andra utan genom att inspirera folk överallt att söka det bästa inom sig själva.

MADELEINE ALBRIGHT

Albright var USA:s utrikesminister 1997–2001. Hon har skrivit boken ”Memo to the President: How we can restore America’s reputation and leadership”.

Copyright: Madeleine K. Albright

Översättning: Lars Ryding