I år slår Stockholm det nästan 50 år gamla befolkningsrekordet och redan år 2030 kommer en miljon människor att bo i kommunen. Därför behövs en ny översiktsplan för Stockholm med inriktning på en tätare, tryggare och miljövänligare stad.

Den nya visionen för Stockholm kallar jag för ”promenadstad”. Den 23 oktober fattas beslut om att gå vidare med en ny plan och få stockholmarnas synpunkter i ett brett samråd.

För snart 150 år sedan beslutades den så kallade Lindhagensplanen. Det var en djärv plan för att skapa en större kostym för det då lantligt betonade Stockholm.

Stadsplaneraren Albert Lindhagen stod bakom planen som gjorde det möjligt för staden att växa vidare och lade grunden till offentliga stråk som Ringvägen, Valhalla­vägen och Karlaplan.

Nu står Stockholm inför en ny historisk möjlighet att växa. Det kräver en ny översiktsplan som fokuserar på de kvaliteter som den täta och miljövänliga staden ger.

Stockholms nya strategi för stads­byggandet kallar jag för promenadstad. Det betyder att vi ska skapa många fler stadsmiljöer som bygger vidare på innerstaden men leder långt utanför tullarna.

Den täta stadens form är den mest attraktiva stadsmiljö vi idag känner till. För att möta den efterfrågan som finns måste vi helt enkelt bygga en mer tät stad.

Stockholms innerstad har på 30 år gått från att ha varit en avfolkningsbygd till en miljö så attraktiv att priser och bostads­köer skjutit så i höjden att alla som vill bo där inte får plats med dagens mått.

Slutsatsen är att innerstaden måste växa och bli större.

I promenadstaden ska det vara möjligt att gå i en sammanhängande stadsmiljö från till exempel Södermalm till Asp­udden, Årstafältet och sedan tillbaka via Gullmarsplan.

En sådan strategi för stadsbyggandet skapar inte bara en tryggare stad som saknar mörka barriärer utan kortar också transporter och skapar förutsättningar för mer kollektivtrafik. Bilens roll kan vara viktig, men den måste underordnas stadens villkor.

Strategin med promenadstad är ett brott mot den stadsplanering som under stora delar av förra seklet ökat avstånden i Stockholm. Ända fram till 1980-talet byggdes perifera områden som förutsätter kraftig biltrafik för att fungera.

Då var Stockholm världsledande i den så kallade grannskapsplaneringen, som innebar att det byggdes små öar av bostads­områden med barriärer i form av trafik­leder eller skogsområden. Från dessa skiljdes arbetsplatser, och alla trafikslag separerades från varandra.

Med facit i hand kan vi idag konstatera att denna planering misslyckats.

Resultatet har blivit områden som är döda under stora delar av dygnet och som saknar naturliga kontaktytor människor emellan. Följden är otrygghet, vantrivsel och segregering.

Men möjligheterna att skapa en bättre fungerande stad är också mycket stora.

Med en ny översiktsplan som fokuserar på att fylla i otrygga tomrum och ge hela Stockholm mer innerstadskaraktär kan såren läkas. Den nya planen ska knyta an till arvet efter Lindhagen och ge Stockholm förutsättningarna att än en gång växa för framtiden.

Jag hoppas på många synpunkter i samrådet från stockholmarna och på ett brett stöd för att fortsätta byggandet av promenadstaden Stockholm.


Fotnot: Klockan 14.30 idag inleds Stockholms stads budgetdebatt där bland annat promenadstaden presenteras. Debatten kan följas via webb-tv: www.stockholm.se (länk i högerspalten)