De utmaningar och hot Sverige står inför är idag mer föränderliga, komplexa och gränsöverskridande än tidigare. Terrorism, IT-attacker och spridning av massförstörelsevapen är bara några exempel.

Ett tillgängligt och modernt insatsförsvar har bättre förmåga att möta den nya tidens hot än vad det gamla invasionsförsvaret hade haft.

Därför har förnyelsen av försvaret varit riktig och måste fortsätta.

Även om de internationella insatserna för säkerhet och fred blir en alltmer central del av försvarets uppdrag förblir för­- svaret av Sverige Försvarsmaktens viktigaste uppgift. För att klara denna uppgift är det nödvändigt att försvaret har goda resurser till sitt förfogande, och att resurserna används effektivt och ändamålsenligt.

Mot den bakgrunden har det varit oroande att försvaret under många år brottats med interna ekonomiska problem.

Det har funnits en obalans mellan den operativa verksamheten och materielförsörjningen vilket inneburit att den operativa förmågan inte stått i paritet till dess samlade resurser.

Plötsliga underskott har uppstått till följd av otillräcklig styrning och kontroll vilket försvårat en långsiktighet i verksamheten.

Ett tydligt exempel är det underskott om 1,5 miljarder kronor som Försvarsmakten i våras redovisade i förbandsverksamheten. Underskottet uppstod trots att inga besparingskrav funnits – regeringens effektiviseringskrav riktade sig mot materielförsörjningen, inte mot förbandsverksamheten – och trots att Alliansregeringen tvärtom tillfört resurser för att öka förmågan att delta i internationella insatser. Inte heller hade några ofinansierade nya uppgifter av betydelse påförts Försvarsmakten.

Strax därefter presenterade Ekonomistyrningsverket sin rapport som bekräftade problemen med Försvarsmaktens kontroll över sin egen ekonomi. Där slogs fast att kraftfulla förbättringar av styrning, planering och uppföljning av försvarets verksamhet var nödvändig.

För att hantera denna situation medgav regeringen i vårbudgeten en överföring från materielanslaget till förbandsverksamheten på över 170 miljoner kronor. Till detta fogades tydliga uppdrag till Försvarsmakten om att vidta åtgärder för att balansera ekonomin och stärka sin ekonomiska styrning.

Överföringen blev möjlig då regeringen redan i budgetpropositionen för 2008 slog fast att det fanns ett behov att anpassa försvarets materielförsörjning till en ny tids behov. En särskild genomförandegrupp tillsattes med uppdrag att föreslå en effektiv materielförsörjning och hur resurser skulle kunna frigöras från materielanslaget. Arbetet var ett nödvändigt led i en ansvarsfull budgetpolitik och för att kunna fortsätta den omställning av försvaret som det råder bred enighet kring.

Därutöver har regeringen, för att möta Ekonomistyrningsverkets rekommendationer, nyligen tillsatt en ny general­direktör för Försvarsmakten med det tydliga uppdraget att tillsammans med försvarsmaktsledningen genomföra nödvändiga åtgärder för bättre ekonomi­styrning och kontroll.

Vi kan konstatera att detta medvetna, samlade förändringsarbete börjar ge resultat.

Med den omprövning av materielprojekt som regeringen avser att genomföra kommer utgifterna för försvarets materielförsörjning att ha minskat med drygt 2,3 miljarder kronor 2011, för att nå ytterligare effekt åren därefter.

Det innebär att vissa materialprojekt avbryts och att andra planerade projekt inte kommer till stånd. Tillsammans med andra åtgärder öppnar det både för en ekonomi i balans och en möjlighet att föra över resurser till en förstärkning av försvarets kärnverksamhet i form av förbandsverksamheten.

Regeringen kommer i närtid att presentera hur materielbesparingarna ska genomföras. Den del i processen som handlar om att göra besparingar på försvarsmateriel och åstadkomma balans i försvarsekonomin är därefter avklarad.

Arbete kvarstår, men de resultat vi nu nått innebär att vi i höstens budget­proposition kan ge ett antal besked som ger svenskt försvar långsiktigt bättre förutsättningar.

De effektiviseringar som nu görs på försvarsmateriel innebär att vi varaktigt kan öka anslaget till förbandsverksamheten. Tillsammans med tidigare aviserade förstärkningar kommer försvarets resurser för förbandsverksamhet och internationella insatser stegvis att öka till en nivå som 2011 är cirka 2,2 miljarder kronor högre än 2006.

Detta kan ske trots att vi i årets budgetproposition minskar det totala försvarsanslaget med 520 miljoner kronor.

Regeringen kommer att noga bevaka, och genom särskilda beslut i regleringsbrev och uppdrag till Försvarsmakten, säkerställa att dessa resurser endast tillförs för att utveckla verksamheten i önskvärd riktning och inte används för att täppa till nya svarta hål i Försvarsmaktens verksamhet.

Effektiviseringen av materielförsörjningen, tillsammans med uppstramningen av ekonomistyrningen, är en viktig signal om att bättre hushållning med resurserna är möjligt att nå. Därmed är den obalans i ekonomin som Försvarsmakten anmälde i våras nu hanterad. Det innebär att förutsättningarna för förbandsverksamheten framöver kommer att vara goda.

Därför kan vi konstatera att förändringar i grundorganisationen inte behöver genomföras.

Alliansregeringen säkerställer därmed att Sveriges försvar har de resurser som krävs och att de används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Mot oss står en socialdemokrati som vill skära ned försvarsutgifterna med 7 miljarder kronor och som står politiskt beroende av ett vänsterparti som vill se nedskärningar om 15 miljarder kronor.

Det finns starka skäl att analysera de vidare konsekvenserna av sensommarens konflikt mellan Ryssland och Georgien. Så kommer också att ske. Av detta följer inte automatiskt att det nu finns skäl att drastiskt ändra bedömningen av möjliga hot mot Sveriges säkerhet.

Det är också viktigt att betona att fred och säkerhet inte bara byggs med militära medel. Mot bakgrund av det som inträffat framstår dock moderniseringen av försvaret som än viktigare. Det gäller också det pågående arbetet med att fördjupa det nordiska samarbetet inom detta område och att utveckla det säkerhetspolitiska samarbetet inom Europeiska Unionen.

Nu förstärks förbandsverksamheten; styrningen och kontrollen utvecklas och effektiviseringen av materielförsörjningen fullföljs.

Därmed skapas ekonomiska förutsättningar för den fortsatta förnyelsen av försvaret – ett försvar med goda förutsättningar att fylla sina uppgifter i en föränderlig värld.

Fredrik Reinfeldt (m)

Jan Björklund (fp)

Maud Olofsson (c)

Göran Hägglund (kd)