Fria och självständiga medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning som är så central i en demokrati. Att garantera yttrande-, tryck-, och etableringsfriheten, och därmed mångfalden, är mediepolitikens viktigaste uppgift.

Därutöver anser regeringen att det behövs ett särskilt stöd till marknadsmässigt svagare tidningar för att säkerställa att läsarna får en reell valfrihet. Det är skälet till att regeringen försvarar det svenska presstödet.

Det utgör ett viktigt instrument för att värna mångfalden på tidningsmarknaden.

Med denna utgångspunkt har regeringen under ett och ett halvt års tid fört diskussioner med EU-kommissionen. Bakgrunden till dessa diskussioner har varit den kritik som riktades mot 2006 års riksdagsbeslut att höja presstödet.

Dialogen med EU ledde i våras till att kulturdepartementet remitterade en promemoria, med förslag om att det särskilda storstadsstödet skulle fasas ut över en femårsperiod. Syftet med denna informella dialog, var att föregå en formell prövning som bedömdes kunna få större konsekvenser för stödet.

Från regeringens sida har det under hela processen varit viktigt att öppet redovisa resultaten av dialogen. Kulturdepartementet har till exempel vid åtta tillfällen till riksdagens konstitutionsutskott redovisat kommissionens synpunkter.

Trots det har regeringens motiv och agerande ifrågasatts. Problemen har förstärkts av att de synpunkter som har framförts till regeringen inte har kunnat redovisas offentligt. Jag har därför stor förståelse för att flertalet remissinstanser har varit kritiska.

Bristen på öppenhet och tydliga och offentliga besked är inte tillfredsställande och strider mot Sveriges ambition att politiska beslut ska fattas i en öppen process där riksdag, medier och berörda företag kan ta del av argumenten.

Just bristen på öppenhet ligger bakom flera av remissinstansernas synpunkter och att regeringen inte kan bevisa att EU kräver någon förändring av presstödet.

Jag har tidigare sagt att vi kommer att göra en seriös och förutsättningslös bedömning av remissinstansernas synpunkter. Vår analys av de invändningar som framförts har bidragit till att vi nu väljer att återföra frågan till kommissionen för att få ett tydligt och offentligt utlåtande om presstödets förenlighet med EU:s statsstödsregler.

Det återstår en osäkerhet kring det befintliga stödets EG-rättsliga status eftersom det ännu inte formellt prövats. En mer ingående granskning kan därför vara värdefull.

Värnandet av mångfald på tidningsmarknaden och möjlighet till öppen prövning av presstödets förenlighet med EG-rätten är skälen till att regeringen vill genomföra riksdagsbeslutet från juni 2006 så snart som möjligt.

Förslaget innebär en allmän höjning av presstödet med cirka 10 procent, samt en marginell minskning av stödet till storstadstidningarna. Vår ambition är att de nya nivåer som beslutades av riksdagen 2006 ska träda i kraft den 1 januari 2009.

Regeringens ställningstagande kommer att officiellt meddelas (notifieras) till EU-kommissionen. Mot bakgrund av de offentliga uttalanden som gjorts från kommissionen borde 2006 års riksdagsbeslut kunna genomföras utan invändningar från kommissionens sida.

Om så inte är fallet utgår regeringen från att EU-kommissionen kommer att inleda ett formellt granskningsförfarande rörande de beslutade ändringarna av presstödet.

Regeringen förutsätter också att förslag till lämpliga åtgärder, för att få presstödet förenligt med EU:s regler för statsstöd, kommer att lämnas i en öppen och transparent process.

Vi ser fram emot ett snabbt besked från kommissionen under hösten. Min förhoppning är att denna öppna process också kan tillfredsställa dem som varit kritiska till bristen på dokumentation av EU:s krav och som vill ha en mer grundlig prövning av stödets legitimitet.

I denna process råder det ingen tvekan om att regeringen med full kraft kommer att försvara presstödet och dess funktion för mångfalden på tidningsmarknaden.

LENA ADELSOHN LILJEROTH, kulturminister