I radioprogrammet ”Kris i skolan?” (24/8) försökte redaktionen teckna en bild av att jag har bluffat om den svenska skolkrisen. Programmet kommenterades av SvD:s ledarredaktion den 26/8.

Det finns tre stora internationella kunskapsmätningar som Sverige och många andra industriländer deltar i: Pirls, Timss och Pisa. Svenska skolverket svarar för vårt deltagande och analyser efteråt. Därutöver genomför Skolverket en nationell utvärdering av grundskolan, NU03.

I sin analys av Timss-mätningen 2003 konstaterar Skolverket att ”Jämfört med andra länder är sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever” och ”Störningar i klassrummet är vanligast i Sverige och Slovakien”.

Det är bland annat dessa slutsatser från Skolverket som jag ofta har hänvisat till i debatten. Det kan vara lätt att blanda ihop de olika mätinstituten (det har även hänt mig).

Ett centralt inslag i radioprogrammet är en intervju med en ansvarig person för Pisa. Hon menar att Skolverkets och mina slutsatser omöjligen kan dras av Pisas undersökningar.

Faktum är att hon har helt rätt; slutsatserna bygger nämligen inte alls på Pisas undersökningar utan på rektorsenkäten i Timss. Bara en mycket uppmärksam radiolyssnare förstår detta sammanhang.

Till detta kommer bland annat Skolverkets senaste lägesbedöm­ning (2007) som formulerar det så här: ”Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna” och ”Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter det att lektionen har börjat.”

Timss 2003 visar också att svenska elever har försämrat sina resultat i matematik och naturvetenskap mest av alla länder som deltog både 1995 och 2003.

Det som bekymrade mig mest när jag läste undersökningen var att åttorna räknade sämre 2003 än vad sjuorna gjorde 1995. Skolverkets generaldirektör beskrev resultaten som ”fruktansvärt oroväckande” och ”en större försämring än vad jag hade väntat mig” i SvD den 13 december 2004.

Radioprogrammet har granskat mätningar som genomfördes 2003. Varför inte senare?

Jo, därigenom rundar man de två mest aktuella mätningarna: Pisa 2006 och Pirls 2006. Pisa 2006 visar att Sverige sjunker ytterligare i förhållande till andra jämförbara länder i såväl matte som no.

I Pirls 2006 konstateras att svenska fjärdeklassare läser bra i ett internationellt perspektiv, men att det sedan 2001 har skett en försämring.

På en punkt har radioprogrammet rätt: flera av mätningarna har stora felmarginaler. Därför bör man inte dra långtgående slutsatser av en enda mätning.

Det är de sammanlagda resultaten av många mätningar från många olika institut under många år som ger bilden; resultaten sjunker kraftigt, både kunskapsmässigt och relativt andra länder, i många viktiga ämnen i den svenska skolan.

Vi behöver en nyanserad debatt om svensk skola. Att sticka huvudet i sanden inför de resultatförsämringar som har inträffat är en dålig strategi.

JAN BJÖRKLUND

utbildningsminister