REPLIK | Diagnoser och sjukskrivning
Barnläkaren och försäkringsläkaren Leif Elinder hävdar på SvD Brännpunkt 14/8 att de höga sjuktalen beror på attitydförändringar hos allmänheten, flathet hos läkare och slentrian hos försäkringskassan. Han hävdar att enbart objektivt iakttagbara sjukdomsförändringar ska ligga till grund för sjukskrivning.
Det är ett önskemål som innebär att nästan alla psykiatriska sjukdomsdiagnoser borde underkännas, utom svår melankoli och andra psykoser.

Hans artikel är djupt kränkande mot svårt sjuka patienter och mot alla psykiatriker och psykologer.
Den är byggd på löst tyckande som upprepas så ofta att det numera upphöjs till sanning. Det riktigt otäcka är att det ger upphov till mycket destruktiva konsekvenser för patienterna.
Allt fler patienter får sin sjukpenning indragen och alla möjligheter till rehabilitering spolierade. Det kan gälla patienter som är så sjuka av sina utmattningssyndrom att de inte kan gå ut och inte klarar att läsa en bok eller en tidning och som av
arbetsförmedlingen bedöms som alldeles för sjuka för att de ska få bli inskrivna som arbetssökande.
Detta sker samtidigt som vi får allt större kunskaper om de stressframkallade hjärnskador och metaboliska rubbningar som ligger bakom de "diffusa symtom och obehagskänslor" hos patienterna som Elinder inte vill erkänna som orsak till sjukskrivning.
Patienterna är helt rättslösa i denna process. Med en enda mening och utan någon som helst motivering kan en barnläkare som Elinder eller en distriktsläkare som Bo Hallkvist underkänna patienternas beskrivna symtom, ett fyrasidigt läkarutlåtande och en tvåårig behandlingskontakt med en specialist, därför att de har bestämt sig för att sjukskrivningar på grund av psykiska symtom är attitydfrågor.
Sanningen är ju den att vi faktiskt knappt har några vetenskapliga undersökningar om vare sig konsekvenser av eller orsaker till sjukskrivningar. Än mindre finns det vetenskapligt acceptabla undersökningar som visar på konsekvenser av att inte sjukskriva eller som visar
att de ökade sjuktalen beror på attitydförändringar.
Det framgår bl a av SBU:s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) rapport "Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis - en systematisk litteraturöversikt", som kom i våras.

Hur mycket kunskap vi än får förblir det en tolkningsfråga när smärta och obehag övergår till att bli sjukdom.
I tolkningen kan man ha stor nytta av psykiatriska och somatiska kunskaper och av de överenskommelser om kriterier för olika diagnoser som finns, men i grunden är det just tolkningar och bygger på en dialog med patienten.