Valet av Peking som organisatör och värd för 2008 års olympiska spel gick hand i hand med den kinesiska regeringens löften om synliga framsteg i respekten för mänskliga rättigheter.

Vi uppfattade dessa som ett villkor som den internationella olympiska kommittén, IOK, skulle kräva att det uppfylldes.

På det viset skulle årets OS kunna bidra till en större öppenhet och respekt i värdlandet för det internationella regelverket kring mänskliga rättigheter och friheter.

Om det som sägs i den olympiska stadgan – att det är den olympiska rörelsens mål att ”låta idrotten tjäna mänsklighetens harmoniska utveckling i syfte att underlätta ett fredligt samhälle som slår vakt om mänsklig värdighet” – ska bli verklighet måste alla olympier få insikt om den verkliga situationen i Kina och fritt påtala brott mot de mänskliga rättigheterna varhelst och närhelst deras samvete bjuder.

För oss är det en främmande tolkning att de mänskliga rättigheterna skulle vara en politisk fråga som den olympiska stadgan gör det omöjligt att diskutera på tävlingsarenorna.

Mänskliga rättigheter är ett allmängiltigt och omistligt ämne, skyddat i internationella fördrag som även Kina undertecknat. Det står över både internationell och nationell politik liksom alla kulturer, religioner och civilisationer.

Därför kan det inte vara ett brott mot den olympiska stadgan att tala om mänskliga rättigheter.

Att tala om mänskliga rättigheter är inte politik, det är bara auktoritära och totalitära regimer som försöker få det dit. Att tala om mänskliga rättigheter är en plikt.

Vi är oroliga för att OS i Peking kan komma att bli bara ett enormt spektakel för att avleda världs­opinionens uppmärksamhet från brotten mot mänskliga och medborgerliga rättigheter i Kina och andra länder där Kinas regering har ett betydande inflytande.

Därför ser vi en värdig hyllning av de olympiska idealen inte bara i de sportsliga händelserna utan också i möjligheten att uttrycka sin samhällsuppfattning.

Vi uppmanar alla deltagare i sommarolympiaden i Peking att använda denna frihet till att stödja dem vilkas friheter för­vägras dem av den kinesiska regeringen, även i OS-tider.

VÁCLAV HAVEL

tidigare president i Tjeckien

DESMOND TUTU

ärkebiskop och mottagare av Nobels fredspris

WEI JINGSHENG

aktiv i den kinesiska demokratirörelsen

ANDRÉ GLUCKSMANN

filosof och författare

Copyright: Project Syndicate

Översättning: Lars Ryding