Snart kommer en rapport från Statens Väg- och Trafikforskningsinstitut (VTI) som kullkastar det mesta om vad vi hittills trott om trötthetsrelaterade trafikolyckor. Resultatet borde vara lika alarmerande för medicinare, trafiksäkerhetsexperter som för folkhälsominister Maria Larsson.

VTI-rapporten visar att så många som fyra av tio trafik­olyckor kan ha orsakats av att bilföraren av sömnighet släppt uppmärksamheten och tappat i reaktionsförmåga eller rent av somnat vid ratten.

Brist på sömn hamnar på lika hög, eller högre, trafikolycks­orsaksnivå som alkohol och droger. Sömndöden härjar på våra vägar som aldrig förr.

Tidigare har man utgått från att ”sömnolyckorna” stått för 5–10 procent. Men ingen har vetat med absolut visshet. Forskning kring trötthetsrelaterade trafik­olyckor har hittills inte varit något prioriterat område i Sverige.

Allvaret i VTI-rapporten handlar nu inte bara om olyckor och död på våra vägar. Den visar också upp något annat; att ett gigantiskt sömnunderskott med tiden accelererat till ett allvarligt hot mot hela det svenska folkets mentala och fysiska hälsa.

Totalt sett lider befolkningen av kollektiv sömnbrist och vi tvingas konstatera att vi identifierat en ny folksjukdom. Vi, oavsett ­åldersgrupp, sover allt sämre.

Var tredje person uppger att han/hon får för lite sömn. Var tredje kvinna och var femte man anser sig drabbad av någon form av sömnproblem.

Det kan handla om exempelvis svårigheter att somna (diagnosen insomni) eller andningsuppehåll under natten med akut sömnighet under dagen (diagnosen sömnapné).

Sömn utgör nästan en tredjedel av hela livscykeln. Sömnen har en enorm betydelse för praktiskt taget allt vi gör i vakentillstånd; koncentrationsförmåga, kreativitet, minne, social kompetens och självklart förmågan att hålla sig alert.

Dessutom påverkas viktiga livsfunktioner som hjärt- och kärl­aktivitet, andning, reglering av hunger- och mättnadskänsla och stresshormoner.

Svensk sömnmedicinsk kompetens, som är samlad i Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin (SFSS), står sig i ett internationellt perspektiv bra.

Erkänt skickliga läkare, stressforskare, psykiatriker och psykologer ute på sjukhus, universitet och forskningsinstitutioner ­adderar kunskaper till forskning och klinisk vård.

Vad vi nu behöver är att officiellt uppgradera statusen för sömnmedicinare. En sådan process har inletts från SFSS sida enligt gemensamma europeiska riktlinjer.

Här ingår utbildning av nya sömnexperter, kvalitetsutveckling med utarbetande av program som främjar sömnhälsa och självklart den akademiska utvecklingen av högkvalitativ sömnforskning och klinisk sömnmedicin.

Här är ett samhälleligt stöd ­absolut nödvändigt. Kampen mot den utbredda sömnstörningen kräver ytterst tilldelning av forskningsresurser.

Då handlar det även om att upprätthålla existerande kunskap hos ett flertal internationellt etablerade forskningsgrupper i Sverige, liksom stöd till uppbyggnad av nya forskningsenheter. Vi ser ett stort behov av att nya forskare och vårdpersonal attraheras till detta ”nya” område.

I Sverige kan vi integrera folkhälsofrämjande åtgärder och samtidigt arbeta med att i trafiken få ner olycks- och dödstalen som beror på tillstånd relaterade till sömnhälsan.

Både SFSS och Motormännen ­bidrar gärna med kunskaper, engagemang och idégivning i en dialog med politiker och myndigheter. Vi vill först föreslå ett möte med folkhälsominister ­Maria Larsson.

Vi är nämligen övertygade om att Statens folkhälsoinstitut initialt har en viktig roll att spela som motor i att sprida kunskap om hur vi bekämpar den nya folksjukdomen.

MARIA SPETZ

vd Motormännens riksförbund

LUDGER GROTE

docent och överläkare vid Sahlgrenska akademi och sömnlaboratoriet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg