Den nya sexualbrottslagen som infördes 2005 skärpte synen på våldtäkt av barn och gav unga männi­skor ett stärkt skydd mot övergrepp. Det är bra.

Men lagen har också skapat oförutsedda problem för landets ungdomsmottagningar som inte alltid vet hur den ska tolkas.

De som kommer i kläm är ung­domarna. RFSU uppmanar därför regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma nationella riktlinjer för ungdomsmottagningarna.

Den nya lagen innehåller bland annat ändringar som innebär att fler gärningar betraktas som våldtäkt och att den som har sex med en person under 15 år lättare kan dömas för våldtäkt.

I en av RFSU nyligen genomförd enkät tillfrågades Sveriges samtliga 225 ungdomsmottagningar om huruvida förändringarna i lagen påverkat personalens förhållningssätt till unga människor och deras sexualitet. Av de 68 procent som besvarade enkäten svarade nära hälften ja.

I RFSU:s studie visar det sig att ungdomsmottagningarna har svårt att tolka lagen i det dagliga arbetet. Till exempel frågar de sig: är det olagligt när en 14-åring och en 16-åring har sex?

Hur blir det om vi skriver ut p-piller till flickor som inte fyllt 15 år – medverkar vi då till brott? Vid vilka tillfällen måste vi kontakta föräldrarna?

I enkäten uppger 95 procent av dem som svarat att de alltid talar med besökarna om åldersgränser kopplade till sexualitet. Däremot ser samtalen olika ut på olika ungdomsmottagningar.

En del talar till exempel om föräldrars rätt att få veta vad barn under 18 år gör, andra om 15-årsgränsen. Några mottagningar skriver också i de öppna svaren att åklagare uppgett för personalen att det är tjänstefel att skriva ut p-piller till flickor under 15 år.

Det finns också en osäkerhet om man ska avråda en 16-åring från att ha sex med en 14-åring eftersom den nuvarande lagen säger att en person under 15 år inte kan samtycka till sexuella handlingar.

Men lagen anger tydligt att det inte ska ses som ett brott om åldersskillnaden är ringa, så som i fallet med en 14-åring och en 16-åring. Det är inte heller olagligt för två 14-åringar att ha sex med varandra, liksom det inte är olagligt att skriva ut p-piller till personer under 15 år.

Ändringarna i sexualbrottslagen kom till för att ge unga människor ett stärkt skydd mot övergrepp, inte för att förhindra att unga människor har sex med varandra eller för att frånta dem möjligheten att skydda sig mot oönskade graviditeter.

Runt 90 procent av de svarande ungdomsmottagningarna uppger i enkäten att de har en policy för förskrivning av preventivmedel till ungdomar under 15 år.

Policyn ser dock olika ut; drygt 31 procent av alla mottagningar anger att de kräver föräldrarnas godkännande då de skriver ut p-piller till flickor under 15 år. 55 procent svarar att de helst vill kontakta föräldrarna, 13 procent vill träffa flickans partner och 30 procent uppger att de alltid utgår från patientens eget behov.

Det ser helt enkelt olika ut beroende på vilken mottagning som ­besöks. För RFSU är det en självklarhet att samma regler och ­möjlighet till integritet måste gälla för alla unga människor i Sverige.

Det vi ser i enkäten är att det finns en stor osäkerhet kring hur den nya sexualbrottslagen ska tolkas. Och det är ungdomarna som drabbas.

Ungdomsmottagningarna arbetar utifrån att unga människor har rätt till sin sexualitet. De stöttar och erbjuder rådgivning i frågor om sexualitet och samlevnad.

Men osäkerheten som beskrivits i enkätens öppna svar visar att det finns utrymme för godtycklighet och personliga tolkningar av lagen. Det är naturligtvis oacceptabelt. Unga människor har rätt till korrekt information om de lagar och regler som finns.

Vi uppmanar regeringen att ­snarast ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella rikt­linjer som svar på de problem ­ungdomsmottagningarna möter i förhållande till sexualbrottslagen. Dessa riktlinjer ska vara väg­ledande i alla mottagningars ­arbete.