Fler och fler i Sverige som uppnår pensionsåldern kan se framför sig åtskilliga år med god hälsa som kan grundlägga ett aktivt liv.

Många äldre har också resurser och möjligheter till personlig utveckling, resor och samhällsengagemang. Allt fler känner dessutom att pensionsåldern inte utgör något hinder för ett fortsatt yrkesverksamt liv utan väljer tvärtom att arbeta efter fyllda 65.

Att vi lever allt längre och får behålla hälsan allt längre är en fantastisk utveckling. Det är sam­tidigt viktigt att komma ihåg att vardagen för Sveriges äldre inte är enhetlig. Det finns också äldre som lider av ensamhet eller har sviktande hälsa.

I Sverige finns pensionärer som har det gott ställt och pensionärer som tvingas leva under mycket knappa förhållanden.

Det handlar framför allt om kvinnor som har arbetat i hemmet eller i familjeföretag, som har gjort en storartad insats i ett samhälle som såg väldigt annorlunda ut, men som idag inte har någon eller mycket liten ATP.

Bland de runt 800000 personer som lever endast på garantipension är cirka 80 procent kvinnor.

Pensionärer med lägst pension har, trots utfästa löften, inte sett sin egen ekonomiska situation förbättras utan tvingas leva med mycket små marginaler.

Länge formades svensk äldrepolitik utifrån tanken att en lösning skulle passa alla. Det var en tanke som redan då var rätt att ifrågasätta, men som idag tydligt har visat sig helt verklighetsfrämmande. Att bli äldre är lika individuellt som livet i stort. Det måste också politiken återspegla.

Alliansregeringen har sedan tillträdet genomfört en lång rad reformer för att förbättra de äldres situation. För de mest sjuka äldre avsätts 1,4 miljarder kronor per år till Sveriges kommuner och landsting för att utveckla kvalitén i äldreomsorgen.

För att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende satsas årligen en halv miljard kronor. Vi stärker äldres möjligheter att välja av vem och hur de ska få vård och omsorg genom en ­särskild satsning på valfrihet i kommunerna, Fritt val, med närmare 300 miljoner kronor 2008–2009.

Tandvårdsreformen som sjösätts i sommar kommer även den att innebära stora ekonomiska lättnader för dem som behöver omfattande tandvård.

Det här är satsningar som möjliggörs av en politik för arbete. På samma sätt som välfärden är beroende av människors arbetsinsatser är också pensionerna tätt sammanlänkade med arbetslinjen.

Tack vare regeringens åtgärder, varav en del anses vara tuffa, är det fler i Sverige som arbetar. Detta innebär att pensionerna räknas upp och att satsningar på pensionärernas situation möjliggörs.

För det första: När sysselsättningen nu ökar kraftigt och inkomsterna förbättras leder det till att den genomsnittliga löne­utvecklingen i samhället ökar.

Det gynnar i sin tur pensionärerna, eftersom pensionerna i det nya ålderspensionssystemet är knutna till genomsnittsinkomsten.

Bara för år 2008 och 2009 innebär den nu positiva utvecklingen att den årliga höjningen av pensionerna blir i genomsnitt 4000 respektive 6000 kronor. Detta är en påtaglig förbättring jämfört med till exempel 2005 då pensionerna inte ökade med mer än 2000 kronor.

Det är ett tydligt resultat av att Sverige nu har bytt en politik för utanförskap som dolde arbetslösheten till en politik för arbete åt fler.

Alliansregeringen har också genomfört flera viktiga reformer till stöd för de äldre som vill vara kvar i arbetslivet. Jobbskatteavdraget är utformat för att ge pensionärer som arbetar en extra stor skattelättnad.

Arbetsgivare som anställer pensionärer har därtill befriats från den särskilda löneskatten för att bättre kunna ta tillvara de erfarenheter som äldre har att tillföra i arbetslivet.

För det andra: Regeringens politik för fler i arbete innebär att det finns resurser för att i första hand satsa på de pensionärer som riske­rar att gå miste om den positiva utvecklingen.

När vi nu går vidare med reformer för Sveriges äldre vill vi särskilt se till denna grupp. Några viktiga steg togs i och med att den övre hyresgränsen för bostadstillägg för pensionärer höjdes. Vi menar samtidigt att ytterligare insatser behövs.

Alliansregeringen kommer därför redan i vårpropositionen att avisera en särskild satsning som kommer i höstens budgetproposition, där vi tar ytterligare steg för att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna.

Alliansregeringens utgångspunkt är att politiken inte får ha några blinda fläckar. Rätten till en trygg och värdig ålderdom har varit långt ifrån en självklarhet för många av Sveriges äldre. Vi har inlett arbetet med att laga revorna i den svenska välfärden.

FREDRIK REINFELDT

MAUD OLOFSSON

JAN BJÖRKLUND

GÖRAN HÄGGLUND