Vid samtalen med de kinesiska ledarna får inte Reinfeldt tveka att ta upp kravet om Kinas ansvar för att stoppa våldet, respektera de mänskliga rättigheterna och omedelbart få igång en seriös dialog om verklig autonomi för Tibets folk.

I den svenska riksdagen finns ­sedan 20 år ett svensk-tibetanskt parlamentarikerförbund, ett informellt nätverk som verkar för att stödja Tibets kamp för autonomi och för att sprida kännedom om ­Tibet i Sverige.

Vi vill uppmana den svenska regeringen och EU att kraftfullt protestera mot det övervåld vi kan se i Tibet och den brist på mänskliga rättigheter som råder i Kina.

Oroligheterna som äger rum i Tibet är de värsta på länge, men militärt övervåld har använts många gånger genom åren.

Ett skakande exempel är då kinesiska gränsvakter den 30 september 2006 öppnade eld mot en grupp av 70 tibetaner på flykt in i Nepal. En ung nunna dödades och ett flertal andra tibetaner skadades.

Det är välkänt att Kina är det land som mest frekvent tillämpar och verkställer dödsstraff. Inte minst i Tibet.

Mänskliga rättigheter lyser med sin frånvaro. Sverige och EU måste fortsätta att ställa krav på Kina att avskaffa dödsstraffet och införa fullständiga mänskliga rättigheter.

I Tibet beräknas det i dagsläget finnas över 130 politiska fångar. Majoriteten av dem har dömts för att de, enligt de kinesiska myndigheterna, ”hotat statens säkerhet” samt ”verkat kontrarevolutionärt”.

Tibets andlige ledare, fredspristagaren Dalai Lama, har oavbrutet förespråkat att konflikten med Kina ska lösas med fredliga medel och genom dialog. I ett tal i Europa­parlamentet 1988 meddelade Dalai Lama att han var villig att avstå från idén om full självständighet för ­Tibet och nöja sig med reell autonomi för ett enat Tibet bestående av de tre traditionella provinserna U-Tsang, Amdo och Kham.

Enligt denna kompromiss ska Kina även i fortsättningen ha ansvaret för Tibets utrikespolitik och försvar.

I en resolution 2000–07–06 aviserade Europaparlamentet att man kommer att uppmana medlemsländerna att formellt erkänna den tibetanska exilregeringen om inte en överenskommelse genom direkta förhandlingar mellan parterna åstadkommits inom tre år.

Efter detta inleddes samtal mellan Folkrepubliken Kinas ledning och Dalai Lamas sändebud. Flera gånger har delegationer från den tibetanska exilregeringen besökt ­Tibet och Kina i hopp om att nå fram till en fredlig lösning på ­Tibetfrågan.

Inga konkreta resultat har dock kommit ut av försöken till samtal.

Sverige bör därför uppmana EU:s ministerråd och kommission att ställa krav på de kinesiska myndigheterna om substantiellt innehåll i överläggningar med den tibetanska exilregeringen.

Det är viktigt att större tryck sätts på den kinesiska regimen att seriöst förhandla.

Det är av yttersta vikt att relationerna mellan Kina och Tibet förbättras och att Tibet får stort internationellt stöd i den process av fred och försoning som måste till.

Dalai Lama har fördömt Kinas ”terrorvälde” i Tibet och framhållit att det internationella samfundet har ett moraliskt ansvar att påminna Kina om att landet ska vara en god värd för Olympiska spelen.

Vi instämmer. Men med mindre än ett halvår kvar till OS i Peking tenderar Kina i stället att trappa upp förtrycket och övervåldet i landet.

Det är hög tid för övriga världen att nu kraftfullt markera sitt avståndstagande från detta och kräva att Kina måste respektera de mänskliga rättigheterna. Det är en grundläggande förutsättning om Kina ska kunna utvecklas och accepteras som en allt viktigare och respekterad nation inom världssamfundet.

Om inte Kina snarast markerar en ny inställning i fråga om mänskliga rättigheter riskerar man också att äventyra övriga världens beredskap att sända sina främsta idrottsmän och kvinnor till olympiska spelen.

SVEN BERGSTRÖM (c)

MAGDALENA STREIJFERT (s)

KENT OLSSON (m)

TINA ACKETOFT (fp)

ANNELIE ENOCHSON (kd)

GUNILLA WAHLÉN (v)

BODIL CEBALLOS (mp)