Vi vet inte exakt hur många stockholmare – främst kvinnor och barn – som drabbas av våld i hemmet, ­utövat av människor som står dem nära. Men det är många.
De skattningar som har gjorts från den brottsstatistik, av brottsanmälningar och frågeundersökningar, visar att mellan 5 100 och
6 400 fall av misshandel i nära ­relationer ägde rum år 2005 – bara
i Stockholms stad.

Våld i hemmet spänner över hela fältet från barnaga till sexuellt våld och fysisk och psykisk tortyr. Fulla, aggressiva och psykiskt labila män har i alla tider slagit sina fruar och sina barn. Trots att det sedan länge är olagligt döms förvånansvärt få män för dessa brott.

Dessutom får alldeles för få kvinnor den hjälp de behöver. Det är välkänt att många kvinnor inte vill eller vågar polisanmäla och att anmälningar senare tas tillbaka. Även de starkaste kvinnor har vittnat om det helvete som livet utvecklas till
i dessa hem.
I dag presenterar vi ett samlat program mot kvinnovåld i Stockholm.

Stadens alla förvaltningar och ­bolag får det tydliga uppdraget att arbeta för att upptäcka, anmäla och ut­reda våld inom hemmet, och därefter stötta offren.
Den rena brottsutredningen är naturligtvis polisiär, men vi vet att det krävs mycket mer än bara ­polis för att en slagen kvinna eller ett skrämt barn ska våga anmäla och vilja berätta i domstol.
Detta gäller kanske allra tydligast den laddade frågan om hedersrelaterat våld och det ”hedersrelaterade liv” som ligger bakom våldet.

I några avseenden är det heders­relaterade våldet speciellt och kräver speciella åtgärder.

• Hedersvåldet är till skillnad från traditionellt våld i hemmet sanktionerat av omgivningen. Det utförs i ett socialt sammanhang och med sociala syften. Misshandel av egna familjemedlemmar är inget som ens i det fördolda accepteras eller uppmuntras i traditionell svensk kultur.
• Hedersvåldet drabbar ofta människor som redan från början har svaga nätverk utanför sin familj. Isolerade och nyinflyttade invand­rare är extremt sårbara om inte ens den närmaste kretsen står bakom dem. Kvinnor som kommer hit som anhöriginvandrare till män som redan bor här, har ingen annan­stans att vända sig.
• Det hedersrelaterade våldet bryter oftast ut när hustrun eller tonårsdottern på allvar börjar frigöra sig ur den tillvaro som mannen
i familjen upplever som självklar. Forskningen pekar också på att kvinnor och barn snabbare tar till sig det nya samhällets normer, till exempel i samband med att kvinnan börjar arbeta. En uppfostran som systematiskt inskränker
flickors och unga kvinnors rätt att förverkliga sig själva kan inte tolereras i Sverige.

Vi lägger i dag två uppdrag på stadens socialtjänst. Det första är att göra en helt unik kartläggning av hur omfattande hedersrelaterat våld och ”hedersrelaterat familjeliv” är i Stockholm. Misstanken att problemet är större än vad brottsstatistiken visar, stärks av skillnaden mellan socialtjänstens insatser och rättsväsendets.

I Rinkeby i Stockholm var till exem­pel 92 kvinnor med sammantaget 125 barn under förra året inblandade i socialtjänstens utredningar kring våld i nära relationer. Ibland så allvarligt att det leder till skyddat boende eller till fosterplaceringar av barn.
Men bara sex fall har lett till åtal. Om inte sådana brott normalt leder till åtal och fällande domar, accepterar vi i praktiken privat, familjär rättsskipning. Det vore att vrida Sverige ett par hundra år tillbaka
i tiden.

Med det andra uppdraget tar vi
första steget mot att Stockholm på ett effektivt men respektfullt sätt börjar förmedla kunskap om värderingsburen svensk lagstiftning. Alla som väljer att bosätta sig i Sverige ska också förstå vilka villkor det är förknippat med. Med rättigheter följer skyldigheter.

Kunskap om barns rättigheter, om jämställdhet mellan kvinnor och män, och om homosexuellas rätts­liga skydd är nödvändig för att kunna leva i dagens Sverige.
Det kan bland annat handla om att göra dessa frågor till centrala och obligatoriska delar av introduktionen och språkundervisningen ”svenska för invandrare” (SFI), som många tusen personer genomgår varje år. Att ta del av den undervisningen är också en förutsättning för att få sin försörjning av samhället, innan man kunnat skaffa ett jobb.

Det är hög tid för Sverige att nu ­fokusera på sådan kunskap som stärker möjligheterna att snabbt få ett jobb och som leder till nödvändig kunskap om det svenska samhällets rättigheter och skyldigheter.

Ulf Kristersson
socialborgarråd
i Stockholm (m)