I juli 1897 lyfte en modig svensk ballongfarare vid namn SA Andrée tillsammans med två unga kollegor från Svalbard i en vätgasballong i ett ödersdigert försök att vara först att nå Nordpolen. ”Hur kommer jag dit?”, var frågan han stod inför, och fram till dess var det ingen som kommit på svaret. Medan många fortfarande ifrågasätter det kloka i en sådan resa, är en sak ställd bortom allt tvivel: Den höga nord hade en magnetisk dragningskraft på Andrée och hans kollegor som består än i dag.
USA har varit en arktisk nation sedan förvärvandet av Alaska från Ryssland 1867. Sedan dess har vi följt i Andrées fotspår och inte bara nått nordpolen utan även utforskat dess yttersta delar, bedrivit komplex vetenskaplig forskning och tack vare detta lärt oss mycket mer om vår planet. Samtidigt har vi visat vårt engagemang för en hållbar utveckling och miljöskydd i Arktis.
USA och Sverige fortsätter att dela ett starkt ömsesidigt intresse för det stora och viktiga strategiska område som Arktis utgör. I dag befinner vi oss vid ett väg skäl. Frågan vi nu står inför är inte längre ”Hur kommer jag dit?” utan snarare ”Hur går vi vidare?”
USA har ett nära samarbete med Sverige – som just påbörjat sitt andra år som ordförandeland för Arktiska rådet – för att främja rådets förmåga att möta nya utmaningar som kommer med ett växande intresse för och ökad aktivitet i Arktis. Arktiska rådet är det enda multilaterala forum som enbart avser Arktis och det enda som innehåller alla de åtta arktiska nationerna. Rådets uppdrag belyser särskilt miljöskydd och hållbar utveckling, något som fortsatt är fokus för vårt arbete i rådet sedan starten 1996. Vi har tolkat dessa termer så att de exempelvis kan omfatta frågor som rör offshore olje- och gasreserver, kartläggning av den biologiska mångfalden, och bevarande av arktiska inhemska språk, för att nämna några av de viktiga områdena för vårt arbete.
Under svenskt ledarskap kommer de åtta medlemsländerna i Arktiska rådet att slutföra ett avtal om beredskap och insatser för att hantera oljeutsläpp till sjöss. Energiutveckling i Arktis förväntas spela en viktig roll för att möta den växande globala efterfrågan. De arktiska nationerna måste hitta en balans mellan tillgång och utveckling av energi och andra naturresurser och skyddet av den arktiska miljön genom att se till att kontinentalsockelns resurser förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. USA, Norge och Ryssland delar ordförandeskapet i arbetsgruppen som arbetar för att nå ett juridiskt bindande avtal senast i maj 2013 – vilket inte är ett ögonblick för tidigt eftersom flera av de arktiska staterna redan aktivt planerar för att kunna exploatera de energi resurser som finns offshore.
Tillsammans med Norge är USA och Sverige ledande i arbetsgruppen för kortlivade klimatföroreningar vilken uppmuntrar länderna kring nordpolen att minska skadliga utsläpp av kol och sot. I ett försök att utöka detta samarbete har USA, Sverige och en växande grupp med länder runt om i världen börjat genomföra konkreta åtgärder för att minska utsläpp av kol, metan och HFC (kolväteföreningar) genom samarbetet Climate and Clean Air Coalition, som lanserades tidigare i år. Sverige leder också arbetet med att stärka det interna arbetet i Arktiska rådet genom ett permanent sekretariat i norska Tromsö.
USA, Sverige och Island leder tillsammans rådets nya expertgrupp som fokuserar på förvaltning av ekosystem, och förespråkar en helhetssyn för en ansvarsfull utveckling inom känsliga arktiska miljöer, och ett projekt som kallas Arctic Resilience, som ska lämna en vetenskapligt baserad bedömning av hur den arktiska regionen svarar på snabba förändringar. Arktiska rådets medlemmar har också antagit ett initiativ angående infrastruktur för sjö- och lufttransporter, som ska bedöma bristen på infrastruktur i Arktis och utveckla riktlinjer för ett arktiskt transportsystem. Hamnar och flygplatser fungerar som motorer för ekonomisk tillväxt och ökade transporter genom Arktis innebär möjligheter att stärka den ekonomiska tillväxten genom transportplanering.
Genom att fokusera sitt ordförandeskap på att främja internationellt vetenskapligt forskningssamarbete, miljöskydd och hållbar utveckling har Sverige fortsatt en lång tradition av att samla likasinnade nationer för att konstruktivt arbeta för att möta de globala utmaningarna. Under Sveriges ordförandeskap har Arktiska rådet stadigt utvecklas till ett forum som tittar på regionen utifrån ett bredare perspektiv och hur bäst man hanterar den. Detta är bra och vi måste tillsammans arbeta för att fortsatt föra utvecklingen framåt. I maj 2015 kommer USA att ta över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Vi är fast beslutna att arbeta för att rådet ska förbli det främsta forumet för arktisk diplomati och att såväl de direkt berörda som icke-arktiska stater har en lämplig roll i diskussioner som rör Arktis.
Arktiska rådet fortsätter att växa i betydelse när världen blir mer uppmärksam på den roll som Arktis spelar för globala klimat, väder och havssystem. USA kommer att fortsätta det nära samarbetet med de övriga arktiska staterna och Arktis ursprungsbefolkningar för att främja hållbar utveckling och miljöskydd i detta strategiska område. Tillsammans kan vi svara på frågorna: ”Vad är nästa steg?” och ”Hur når vi dit?”
Mark Brzezinski
USA:s ambassadör i Sverige
