De sociala mediernas intåg har på senare tid tvingat många svenska bolag att se över sitt förhållningssätt gentemot anställda som använder sociala medier. En anledning är att gränsen mellan arbetet och det privata lätt suddas ut och det blir otydligt vem som äger innehållet. Den mer arbetsrelaterade formen av Facebook, karriärnätverket Linkedin, har skapat en plattform för att knyta kontakt med sina affärsbekanta; dels för att byta kontaktuppgifter och dels för att dela med sig av branschnyheter och annan jobbrelaterad information. Vid ett jobbyte, är Linkedin ofta det sätt som man först offentliggör sin nya tjänst och arbetsplats för sina affärsbekanta.
Det finns skäl för bolag att se över sina anställningsavtal när det gäller Linkedin och ta kontroll över verksamhetens kundrelationer.
Paula Hogéus
Men vems kundkontakter är det då rent legalt? Bolagets eller den anställdes? Svaret är bolagets; även om detta kanske inte är gemene mans spontana uppfattning.
Traditionellt sett har en säljare som slutar sin anställning också fått lämna kvar kartoteket med visitkort från de kunder som han träffat under sin anställning. Kundkontakter i Outlook får inte heller kopieras och tas med till nästa anställning utan arbetsgivarens godkännande. Ett kundregister utgör typiskt sett en företagshemlighet enligt lagen om skydd för företagshemligheter. Att ta med sig en kopia av ett sådant register vid anställningens upphörande utgör dels ett brott mot själva anställningsavtalet, dels ett brott mot nyss nämnda lag; och grundar då rätt till skadestånd för arbetsgivaren. En ny arbetsgivare som använder sig av ett sådant kundregister kan också bli skadeståndsskyldigt gentemot den tidigare arbetsgivaren.
Linkedin ändrar – i praktiken – spelplanen för denna ordning. Linkedin är till att börja med ett utmärkt verktyg för bolag att knyta kundkontakter och det är naturligt att också uppmuntra sina anställda till att göra så; men man måste komma ihåg att detta sker på individens villkor.
Och vad händer då med denna personliga ”kundlista” när den anställde säger upp sig från sin anställning och går till en konkurrent? Jo, kundlistan har lagts över till ett personligt konto via Linkedin och det finns ingen möjlighet för bolaget att kräva att den anställde ”lämnar kvar” kontaktuppgifterna till bolagets kunder. Vid anställningens upphörande finns allt redan fint sammanställt på nätet och arbetsgivaren har naturligen inte heller några inloggningsuppgifter till denna sida.
Linkedins starka ställning och nätets stora betydelse kan naturligtvis inte förhindras av dessa fakta. Men det finns ändå möjlighet för arbetsgivare att verka proaktivt; det handlar om att kombinera Linkedins affärsmässiga fördelar med att vara medveten om vem som ”äger” kontakterna vid dagen för anställningens upphörande.
Det förekommer att bolag skriver in i sin personal policy att det åligger de anställda att radera samtliga kontakter till bolagets kunder vid anställningens upphörande. Vilka rättsliga åtgärder som kan vidtas för det fall den anställde bryter mot denna förpliktelse är emellertid oklart. En annan mer framkomlig väg är att vara noggrann när man ingår själva anställningsavtalet. Till skillnad från konkurrensklausuler som enligt rättspraxis endast får användas restriktivt, anses det generellt sett godtagbart att avtala om att den anställde efter anställningens upphörande inte får kontakta bolagets kunder i syfte att få över dem till en ny verksamhet; ett ”icke-värvnings-åtagande”.
Arbetsdomstolen har i flertalet fall funnit att denna typ av klausul är giltig eftersom den anställde är fri att ta vilken anställning som helst bara han inte kontaktar de kunder som han lärt känna hos den tidigare arbetsgivaren. Domstolen menar att en arbetsgivare faktiskt har ett berättigat intresse av att skydda sin verksamhet på detta sätt.
Sett i ljuset av Linkedin, saknas rättspraxis på området i Sverige, medan det i andra europeiska länder finns avgöranden där anställda ansetts bryta mot sina ”icke-värvnings-åtagande”, just genom aktiviteter och kontakttagande via Linkedin. Det finns alltså skäl för bolag att se över sina anställningsavtal i denna del och ta kontroll över de kundrelationer som tillhör den upparbetade verksamheten.
PAULA HOGÉUS
partner, Advokatfirman Delphi
