Tomas Rudin (S).

Vi kommer att få en utveckling där fler kanske hyr ut, men där färre säljer och färre får chansen till en egen bostad.

Tomas Rudin

När regeringen presenterade sina förslag för förändringar av hyresmarknaden möttes de av en påfallande ljummen respons. Förslagen kommer med stor sannolikhet bara innebär en marginell eventuell ökning av byggnationen, och hurraropen låter vänta på sig. Förslagen regeringen presenterat matchar helt enkelt inte de förväntningarna medborgarna, med rätta, ställer på bostadspolitiken.

Ungdomsbostadskrisen är oroväckande stor i landets tillväxtregioner och i Stockholmsregionen saknar enligt Hyresgästföreningen hälften av alla unga vuxna under 27 egen bostad. Därför är det särskilt oroväckande att delar av regeringens förslag faktiskt kan få effekten att ännu färre unga får ett eget boende.

Förslaget i fråga handlar om förändrade regler för uthyrning av privatägda bostäder, med andra ord förändrade villkor på den i Stockholm så stora andrahandsbostadsmarknaden. Hyressättningen för andrahandsbostäder ska justeras efter bostadsrättens värde, enligt en schablon-kalkyl. Exakt hur schablonen ska konstrueras framgår i dagsläget inte, men det kommer att utgå från bostadsrättens marknadshyra.

Det innebär ett tydligt steg ifrån det svenska systemet med en princip om hyror till rimliga priser mot marknadshyror där priserna pressas så högt det går att pressa dem. I ett läge där bostadsbristen i våra tillväxtorter är stor och kampen om varje ledig lägenhet är hård är det ingen vild chansning att det kan bli höga hyror.

I regeringens förslag så tar de också bort rätten för hyresgästen att i efterhand pröva hyressättningen ifall hyresgästen misstänker att den kan vara för hög. Det är istället avtalet mellan hyresvärd och hyresgäst som ska gälla. I praktiken innebär det att den främsta kontrollmekanismen för att åtminstone kontrollera att de hyror som sätts enligt schablonen, som vi alltså inte vet hur den kommer att se ut, försvinner. En ung stockholmare på 23 år med inkomst tjänar i snitt 12 000 i månaden innan skatt. Vilken plats de stockholmarna har på den andrahandsmarknad regeringen vill skapa är oklart. Risken är att den blir mycket knapp och väldigt trångbodd.

Utöver det uppenbara problemet med marknadsanpassade hyror finns ett annat stort problem som kommer att slå mot rörligheten på bostadsmarknaden. Med marknadsanpassade hyror och utan kontrollmekanismer för hyresnivåerna blir det antagligen lönsamt att hyra ut en bostadsrätt istället för att sälja den.

Säg att två personer flyttar ihop i den enas hyresrätt och kan betala sin nya hyra genom hyresintäkten från att hyra ut bostadsrätten. Det säger sig egentligen självt. Om jag kan hyra ut och göra god vinst på min etta istället för att sälja den när jag flyttar ihop med min partner så är det en god affär. Varför skulle jag då sälja? Vi kommer att få en utveckling där fler kanske hyr ut, men där färre säljer och färre får chansen till en egen bostad.

Regeringens förslag riskerar att förutom att de inte leder till nya bostäder också få effekten att färre ungdomar har möjlighet till egen bostad. Våra unga måste släppas in på bostadsmarknaden, för att det är bra för dem men också för att vårt samhälle mår bra när våra unga kan leva tryggt och självständigt.

TOMAS RUDIN (S)

oppositionsborgarråd, Stockholms stad