Annie Lööf tillhör alla de politiker som väljer statistik för att bevisa det som man vill ha bevisat. Sålunda skriver Lööf att vi i Sverige både minskat utsläppen av växthusgaser och kraftigt ökat tillväxten de senaste decennierna (22/8). Det vill säga: hon ser inga problem i den ökande ekonomiska och materiella tillväxten. Hon frikopplar tillväxten från klimatfrågan.
Med Lööfs argumentation skulle Sveriges siffror bli ännu bättre om vi lade ner hela det svenska jordbruket.
Birger Schlaug
Detta och liknande budskap är till för att förvilla. Hon jämför BNP-ökningar med de utsläpp vi gör inom landets gränser, det vill säga med de utsläpp vår produktion ger upphov till. Men hälften av den ökande tillväxten består av konsumtion, även av varor som producerats i andra länder. Ska man kunna slå fast att vi både ökat tillväxten och minskat vår klimatpåverkan måste man rimligen föra i bevis att vår totala konsumtion i Sverige lett till minskade utsläpp av växthus- gaser.
Med Lööfs argumentation skulle Sveriges siffror bli ännu bättre om vi lade ner hela det svenska jordbruket – som står för en icke obetydlig del av våra nationella utsläpp av växthus- gaser – för att istället importera all mat från Danmark eller Tyskland som då skulle få ökade utsläpp bokförda på sitt konto...
Beräkningar som gjorts av både Naturvårdsverket och Stockholm Environment Institute visar att sedan 1990 har våra totala utsläpp – baserat på konsumtion – på detta sätt ökad med mellan 19 och 20 procent! Varför tål inte politiker – det må vara blåa, röda eller gröna – att ta del av de samband som faktiskt finns? Lööf är långt ifrån ensam. Regering såväl som opposition nyttjar samma argument.
Trots alla nationella åtgärder som den nuvarande och den förra regeringen gjort kvarstår det faktum att vår totala negativa miljö- och klimatpåverkan de senaste decennierna ökat högst väsentlig.
Det finns ingen frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan. Inte i verkligheten, bara om man laborerar med statistik, blandar äpplen och päron – och har rymligt samvete. Och plötsligt – mitt i det globaliserade tidevarvet – börjar tänka nationalistiskt när det gäller utsläpp.
Ska vi komma tillrätta med klimathotet, och det faktum att två tredjedelar av de globalt viktigaste ekosystemen överutnyttjas, måste vi åtminstone ha modet att sluta blunda.
BIRGER SCHLAUG
fd språkrör för Miljöpartiet, numera fristående debattör
